90 miljarder räcker inte långt

Michelle Elger Ekman, energiexpert på LRF är oroad över utvecklingen med stigande elpriser. Hon säger att hösten kan komma att bli tuff för många inom jordbruket i takt med att elpriset ökar.

– Hela lantbruket är ju så beroende, precis som alla andra företag i Sverige, av att man har elpriser som är relativt låga, att det finns ett fungerande elnät och en stabilitet när det gäller prisnivåerna för produktion av livsmedel. Men även för kommande investeringar, säger Michelle Elger Ekman, energiexpert på LRF och fortsätter:

– Redan nu har flera växthusproducenter aviserat att de inte kommer kunna bedriva produktion under vissa vintermånader och det är klart att det kommer innebära att vi blir utan svenskodlade tomater och gurkor och att vi får förlita oss på import från, till exempel, Nederländerna och Spanien. Men med tanke på att transportkostnaderna också är högre och att de länderna är mer påverkade av gaspriserna än vi, så blir deras produktion också mycket dyrare.

Svindlande siffror

Enligt siffror från Energimyndigheten och LRF så ligger jordbrukets el-användning på omkring 1,5 TWh per år. Om elpriset skulle stiga med bara några kronor under 2023 så skulle det innebära en fördyring av jordbrukets elanvändning motsvarande flera miljarder (se uträkning i faktarutan nedan).

– Det är så svindlande siffror, så även om regeringen har gått ut med ett stöd med 90 miljarder kronor till både hushåll och företag, vilket är en mycket positiv signal då det visar att de vill hitta lösningar. Så blir det inte mycket om man slår ut det på vad vi förbrukar totalt i landet. Trots att det låter som väldigt stora summor så kommer det inte räcka så långt. Det blir ungefär 1 krona per kilowattimme.

Hur tror du att de här höga elkostnaderna kommer att påverka lantbruket under hösten?

– Jag tror att det kommer bli väldigt svårt. Det är en allvarlig situation. Framför allt i el-område 4 i södra Sverige, där bland annat Skåne och Blekinge ingår. Där har vi också tre fjärdedelar av Sveriges produktion av frukt, grönsaker och bär. Där finns många växthus och man behöver både värme och belysning. Så den delen drabbas väldigt hårt eftersom elpriserna där generellt är högre än i norra Sverige, säger hon och utvecklar:

– Vi ser ju att om vi skulle kunna öka produktionen av el i södra Sverige där mycket av energin och elen behövs så kunde det på sikt minska elpriserna. Men det är också viktigt att öka produktionen av förnybar energi för att minska klimatavtrycket och bli mer självförsörjande, vilket på sikt kan få ner energipriserna.

Satsningar krävs

Michelle hoppas att satsningar på de förslag och lösningar som finns på bordet, bland annat gällande insatser för att främja produktion av biodrivmedel och biogas, kan komma att skyndas på nu när det är kris.

Kortsiktigt hoppas hon att akuta lösningar genom regeringens insatser och diskussioner om prismodeller får ner elpriset.

– Det är klart att insatserna från staten hjälper en del och det gjordes ju även insatser under våren för att sänka drivmedelskostnaderna. Det finns vissa sådana åtgärder som man har gjort som kommer hjälpa en del, men det är även långsiktiga lösningar som behöver komma till.