”Sverige behöver öka, inte minska livsmedelsproduktionen”

Debatt: Det dör en människa av hunger var 48 sekund i Etiopien, Kenya och Sudan, rapporterade Rädda Barnen i maj. Det är förfärligt och det är svårt att ta in den verkligheten. Det vi kan, och enligt mig måste göra, är att vi verkligen utnyttjar den potential att odla som vi har i Sverige. Det går inte moraliskt försvara att vi, med tvivelaktiga miljöargument, hjälper till att begränsa den globala livsmedelsproduktionen. Tvärtom är det viktigt att vi producerar så mycket livsmedelsmedel vi kan i landet.

Vi behöver också öka vårt lands livsmedelsberedskap från dagens bottennivåer under 50 procent. Vi i Kristdemokraterna vill sätta ett mål på att öka landets livsmedelsberedskap till 75 procent. Det kräver en ökad primärproduktion och vi har en mängd förslag för att det ska kunna bli verklighet.

Ett förslag som inte är specifikt för livsmedelsproduktionen är att vi vill se tydligt politiskt ställningstagande kring den enkla tanken om ”en regel in – två ut”. I dag har en jordbrukare som är mjölkproducent och har växtodling hela 650 olika regler att förhålla sig till. Hela samhället pressas av regler som kanske kan tyckas rimliga men när regler läggs på varandra blir det till slut helt orimligt och omöjligt för verksamhetsutövarna att veta om de gör rätt eller fel. Jag tänker till exempel på allt krångel som blivit följden av att lantbruk klassas som miljöfarlig verksamhet. Just den frågan har jag, efter nästan åtta års slit i Miljö- och Jordbruksutskottet, äntligen fått riksdagens gillande för.

Jag har skrivit om det förr, det är inte bara vi själva som tycks göra vad vi kan för att sänka produktionen. Följderna av EU:s planer med The Green Deal kommer att vara kraftigt minskad produktion. Det nya förslaget som presenterades i sommar är att alla länder ska minska användningen av växtskyddsmedel med minst 40 procent, oavsett vilken nivå av användning landet ligger på. Det skulle bli förödande för Sverige som i dag har en väldigt låg användning. Jag är glad att Kristdemokraterna i senaste EU-valrörelsen hade ”Make EU lagom again” som slogan. Utvecklingen ser dessvärre ut att gå åt helt annat håll, inte minst för de gröna näringarna där EU vill reglera jordbruket allt hårdare och även skogsfrågorna, i båda fall med ytterst tveksamma argument om miljön.

Grundläggande för att öka den svenska primärproduktionen är att branschen får lönsamhet i företagen. Vi har fått mycket kritik för förslaget att sänka reduktionsplikten, men vi har också fått många glada tillrop. Kritiker menar att vi sätter käppar i hjulen för ytterligare biodrivmedelsproduktion. Vi motionerade i våras kring reduktionsplikten och föreslog en radikal sänkning till EU-nivå. Men vi stannar inte med det utan vill att den ”kontrollstation 2022” som ska utvärdera om nuvarande nivå ger de tänkta klimateffekterna, eller om den behöver justeras, även ska titta på både nuvarande och kommande tillgång och efterfrågan, inklusive planerad produktionsökning. Därefter kan politiken lättare besluta om en nivå som ger incitament att producera mer men utan att ni användare lider under extremt högt kostnadstryck. Vi tror också att vår metod kommer att resultera i en betydligt större andel svenskproducerat biobränsle, såvida inte EU eller nuvarande regeringsunderlag begränsar skogsbruket ytterligare.

Jordbruksaktuellts läsare vet att våra svenska livsmedel är fantastiskt miljövänligt producerade, det är ju till stor del ni som sköter det! En röst på Kristdemokraterna ökar chansen att vi i Sverige höjer produktionen och försörjningstryggheten och det är en liten, men viktig pusselbit för att förse världen med sunda och miljövänliga livsmedel.

Magnus Oscarsson
Jordbrukspolitisk talesperson (KD)