Traktorers utveckling och funktionerna vi inte tänker på att vi använder

Krönika: Sedan den första traktorn började att tillverkas i slutet på 1800-talet så har maskinen utvecklats på många olika sätt för att följa med utvecklingen i de agrara näringarna. Självklart i framför allt motoreffekt och växellådor men samtidigt har även ett intensivt arbete pågått med olika funktioner för att förbättra förarkomfort, effektivitet, säkerhet och design.

 

Viktor Liedberg Foto: Axima

Ett stort steg kom på 1930-talet då de första traktorerna med fabriksmonterad hytt släpptes för försäljning. Hytten bidrog med självklara fördelar, så som att föraren slapp väder och vind och dessutom fick föraren tillgång till en radio för underhållning under dagar med långa arbetspass.

Stormsteg inom utveckling av funktioner sker fortfarande, ibland är de revolutionerande så som autostyrning som gör att traktorn själv kan styra efter ett spår. Andra saker är inte riktigt lika revolutionerande och avancerade men bidrar ändå mycket till förarkomforten, till exempel ljussensorer som ställer ljusstyrkan på instrumentering i stället för att föraren manuellt får justera det.

Många ser all typ av utveckling som positivt. Man gillar när en ny knapp eller funktion i monitorn har tillkommit när man går från en äldre generation traktor till en ny. Däremot är det nog lika många som blir irriterade av den snabba utvecklingen. Jag tror att irritationen bottnar sig i att det har tillkommit ytterligare funktioner som man inte är riktigt säker på hur de fungerar som också har bidragit till prislappen.

Det är inte ovanligt att kunder nämner att ”jag använder inte ens hälften av alla funktioner på min maskin”. Det är naturligtvis tråkigt och det är inte lätt att sätta sig in i alla funktioner heller, säsongerna är ofta korta vilket brukar innebära att man lär sig det man verkligen måste för att hantera säsongen. Det kan vara att komma igång med styrfiler eller spela in fältgränser.

I början på 80-talet började mobiltelefoner säljas i vid utsträckning och fram tills nu så har vi alla sett vilket enorm utveckling som har skett på den fronten. Från början var telefonerna stora, klumpiga och hade många knappar. Dessutom följde det med en ordentlig instruktionsbok. Hur ser mobilerna ut idag? Jo, dem blir mer kompakta och lättare. Dessutom är knapparna nästa helt borta.  Anledningen till att knapparna och instruktionsböckerna idag nästan är borta är för att mobilen i sig är mer intuitiv och sköter mycket själv som det tidigare behövdes en knapp för.

Samma slags utveckling kan vi definitivt se på lantbruksmaskiner idag. Vi får fler smarta funktioner som arbetar i bakgrunden utan att vi ens behöver göra något. Här följer några exempel:

Till att börja med så har vi New Hollands Intellisense och Case IH Harvest Command. Skördeautomatiken ställer in i princip alla parametrar utifrån förhållandet på fältet i skördetröskan. Inställningar som föraren tidigare var tvungen att justera under dagen och under skördesäsongen sköter numera tröskan själv med hjälp av kameror och sensorer.

Ett annat exempel den intelligenta släpvagnsbromsen från samma tillverkare som automatiskt lägger bromstryck först på det kopplade redskapet bakom traktorn när traktorn motorbromsar eller när föraren trycker på bromsen för att motverka fällknivseffekt och öka bromseffektivitet.

En annan funktion som inte är en nyhet för i år men som i dagens läge fungerar väldigt väl är ISOBUS. Så fort föraren kopplar i sladden till redskapet till traktorn så anpassas saker som reglage för hydraulik och inställningar för autostyrning automatiskt utan att föraren behöver göra något.  Via ISOBUS så är det även möjligt för redskapet att ta kommando över traktorn och till exempel sakta ned och stanna traktorn när det är dags att släppa ut en bal ifrån balpressen.

Det är sant att dagens maskiner är fyllda med teknik och funktioner, dessutom blir dem fler och fler varje år. Osanningen är att ”jag använder nog inte ens hälften av funktionerna”.  Sanningen är att vi använder fler och fler funktioner varje år utan att vi ens tänker på det.

 

Viktor Liedberg
Agrotekniker och Teknisk support på Axima

Artikeln publicerades måndag den 26 september 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Mjölkbonde - att vara eller att inte vara

DEBATT. Det har varit ett kaosartat år där marknaden i stort sett har kraschat. Pandemi, krig och inflation. Priserna på foder, gödning och diesel har varierat från dag till dag - ibland från timme till timme. Jag har kritiserat systemet. Politiken. Forskningen. Och även lantbrukarna. Jag har många gånger frågat mig själv om avvecklingen av vår svenska bondekår faktiskt är den utveckling lantbruket så länge har väntat på.

Kommentera