Stor efterfrågan på gödningsmedel

Tillgången på gödningsmedel inför vårbruket är svår att överblicka. På Lantmännen köper man kontinuerligt in vad man kommer över, för att möta den höga efterfrågan från lantbrukarna. 

 

Intresset från lantbrukarnas sida för att köpa gödningsmedel inför vårbruket är så pass högt just nu att Lantmännen har svårt att möta efterfrågan. Foto: Mostphotos


Enligt Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen, så vet man inte riktigt hur tillgången på gödningsmedel kommer att se ut framöver. Läget är ovisst och ändrar sig från dag till dag. 

– Jag känner absolut en oro för tillgångarna inför nästa år. Det gör jag, men vi vågar heller inte säga exakt hur tillgången kommer att se ut. 
 

– För ett år sedan stod gödselkostnaden för ungefär 25 procent av den totala kostnadsbilden och i dag motsvarar samma kostnad 50 procent, säger Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen.Foto: Lantmännen

Oro bland lantbrukarna

Att det kan bli brist på gödningsmedel framöver är något som i alla fall fått lantbrukarna att agera och på Lantmännen arbetar man just nu för fullt för att matcha efterfrågan och köper löpande in den gödning som man kommer över. 

– Trots det höga priset är köpintresset väldigt högt och det är ju ett tecken på att lantbrukarna också är oroliga inför tillgången nästa år. Och just nu är efterfrågan högre än vad vi kan tillgodose.

Hur pass mycket dyrare är priset på gödning nu mot vad det brukar vara normalt sett?

– Om man backar bandet ett år så är gödseln i dag drygt tre gånger dyrare och om man jämför en höstvetekalkyl i dag jämfört med för ett år sedan kan man se en tydlig skillnad. För ett år sedan stod gödselkostnaden för ungefär 25 procent av den totala kostnadsbilden och i dag motsvarar samma kostnad 50 procent.

Men att gödsla mindre och riskera att tappa skörd och kvalitet, särskilt med de höga avsalu-priserna som råder nu, är inte en enkel avvägning menar Johannes:

– Det är ett knepigt läge som innebär att man bokstavligt talat plöjer ner mycket mer pengar i odlingen och det innebär att det krävs mer rörelsekapital på gård, vilket många lantbrukare har blivit varse om. Sedan innebär det en större risk också om någonting skulle gå galet, exempelvis om det skulle bli ett torkår eller hända något annat som gör att man inte får skörden med sig. 

Hur har ni på Lantmännen tacklat den här situationen. Har ni fått tänka om på något sätt utefter den situationen som är nu?

– Vi har fått tänka om en del gällande mixen. I normala fall utgör produkten som heter NS 27-4, som består av 27 procent kväve och 4 procent svavel, ungefär halva mängden av svensk mineralgödselmarknad. Det är en rätt så skandinavisk produkt. Men just nu finns den i begränsad tillgång så därför har vi köpt in och sålt ganska stora mängder ren N27 utan svavel och kompletterat med ammonsulfat, NS 21-24. På så vis har vi och lantbrukarna fått justera sina gödslingsstrategier något, säger Johannes och fortsätter:

– Det är ett knepigt läge för hela branschen och för lantbrukarna. Men på något vis så behöver man mineralgödsel om man ska odla konventionellt, även om man skulle anpassa sig till när man gödslar eller använder sig av mer precision, så krävs det. Och i det läget som är med väldigt mycket osäkerhet från dag till dag, så är väl mitt råd till lantbrukare att inte vänta allt för länge, utan att se om sitt eget hus i god tid innan vårbruket och det gör lantbrukarna redan ska jag säga. 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 30 september 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Mjölkbonde - att vara eller att inte vara

DEBATT. Det har varit ett kaosartat år där marknaden i stort sett har kraschat. Pandemi, krig och inflation. Priserna på foder, gödning och diesel har varierat från dag till dag - ibland från timme till timme. Jag har kritiserat systemet. Politiken. Forskningen. Och även lantbrukarna. Jag har många gånger frågat mig själv om avvecklingen av vår svenska bondekår faktiskt är den utveckling lantbruket så länge har väntat på.

Kommentera