Framtidens hållbara tekniklösningar från John Deere

Under början på september bjöd John Deere in till ”John Deere Sustainability day” i Magdeburg, Tyskland. Här hölls flera presentationer om nyutvecklad modern teknik med innovativa lösningar för ett mer hållbart, resursbesparande och lönsammare jordbruk.

 

En mycket varm och vindstilla dag i fält. Här i bild, den nu beställningsbara John Deere 8R 410 E-AutoPower tillsammans med Joskin gödseltunnan som försetts med en elmotor till fyra av sex hjul.
 Foto: Valdemar Jensen


John Deere presenterade en liten låda som inte ser mycket ut för välden, men som ska analysera din gröda under tiden den tröskas eller hackas. Den lilla lådan HarvestLab 3000 NIR monteras på elevator­röret på vissa av John Deeres S och T tröskor. Lådan innehåller en infraröd sensor som tar mätvärden 4 000 gånger i sekunden på passerade frön. Sensorn mäter fukt, stärkelse, protein och olja som den sedan gör mätvärden av och kan på så vis bygga upp en karta över fältet som visar var det växer bra eller mindre bra.

Ett fält kan innehålla flera olika jordstrukturer som alla behöver behandlas olika för att få ut maximal mängd skörd. Med HarvestLab 3000 kan lantbrukaren varje år se var det behövs mer eller mindre gödning, var det behöver sprutas mer eller mindre, och så vidare. Detta gör att man enligt John Deere får en jämnare och stabilare uppkomst av grödan som i slutändan ökar avkastningen och kan spara resurser.

– Genom att använda sig av HarvestLab 3000 behöver lantbrukaren inte ge hela fältet samma mängd gödning eller sprutning, i stället kan man utnyttja potentialen hos fältets redan bördiga delytor. Det handlar inte bara om att få ut det maximala utbytet utan också om kvalitén på grödan som skördas. När det gäller till exempel vete är det proteinhalten man mäter och när det gäller raps, oljehalten. Sålunda drar lantbrukarna och miljön nytta av NIR-tekniken genom att justera mängden gödsel, säkra avkastningen och öka kvaliteten, säger Lea Schönland, agronomstudent inom växtodling, som utför sitt examensarbete hos John Deere.
 

Lea Schönland visade hur HarvestLab 3000 NIR-sensorn fungerar. Vid hennes finger passerar i detta fall vetefrön framför den infraröda kameran som hela tiden mäter proteinhalten i fröerna. Sensorn bygger sedan upp en karta över fältet där man kan se var det har växt bättre och var det har växt sämre.

Gödsling och sådd

I fält pratades det om stigande och i princip orimligt höga priser på gödselmedel och hur viktig den organiska gödseln kan komma att bli framöver. John Deere visade upp sin teknik för majssådd, där fröet placerades ovanpå den redan placerade flytgödseln, som ligger på 10–12 centimeters djup ner i marken genom stripp-till med gödseltunnan. Alltså placerar man flytgödseln direkt i stubben och sedan fröet i samma spår några centimeter ovanför. Detta minskar antalet överfarter på fältet, vilket både minskar dieselförbrukningen och markpackningen.

Med skarp GPS-teknik (John Deere AutoPath) dokumenteras exakt hur gödseltunnans linjer går och på så vis vet sedan traktor med såmaskin exakt var majsfröet ska placeras. Dessa linjer sparas sedan i John Deere Operations Center och kan plockas fram igen när man exempelvis vill radhacka eller spruta grödan.

Här kommer den redan nämnda HarvestLab 3000-sensorn in i bilden igen, som nu i stället mäter den aktuella mängden kväve, fosfor och kalium som förbipasserande flytgödsel innehåller. Genom att sensorn alltid har koll på näringsvärdet i gödseln reglerar tekniken hela tiden mängden flytgödsel efter önskad och förinställd mängd kväve, fosfor och kalium som ska ner i marken. Här bör man med fördel använda sig av den skapade skördekartan som tröskans HarvestLab-sensor skapat under tiden skörden ägt rum. På så vis regleras mängden gödsel efter hur skörden sett ut på de olika delarna av fältet och efter gödselns näringsvärde i realtid.
 

Maskinstationen Hante Agrarservice hade åkt tio timmar med sin 6250R och gödseltunnan Briri. Syftet var att visa upp ekipaget med den gula lådan ovanpå tunnan, där den infraröda HarvestLab 3000-sensorn sitter och mäter näringsvärdet på gödseln.

Mekaniskt och kemiskt

Efter sådd och uppkomst av gröda behövs ofta växtskydd. Här visade John Deere upp ännu mer nya tekniska lösningar för minskad användning av växtskydd utan att det blir för lite. Med sektionsavstängning och individ­uell munstyckeskontroll kan man redan minska användandet av kemikalier i fält. Men med ytterligare teknik från John Deere kan man minska användandet av växtskyddsmedel än mer genom att skanna av fältet innan sprutningen utförs, och på så vis få fram en karta över hur fältet mår och vart det behövs växtskydd.

Drönare eller satellitbilder kan till exempel användas för att se grödans täthet och därmed kunna dra slutsatser på hur varje fältzon ska sprutas. Resultatet kan innebära stora besparingar beroende på grödans varierande mående över fältet.
 

Här demonstrerades växtskyddstekniken med utlagda plastbitar som drönaren hade lokaliserat och lagt in som sprutbara ytor i sin karta. Med kartan som drönaren skapat visste sprutan exakt var den skulle spruta, i detta fall på alla svarta plastbitar.

Hög precision

Eftersom GPS-tekniken (AutoPath) registrerat såmaskinens linjer med hög precision i John Deere Operation Center kan samma linjer även användas för radhackning. När GPS-tekniken har en så bra precision kan radhacken köras i hastigheter upp emot 16 km/h och kan därmed bli ett mycket bra alternativ till sprutning under gynnsamma, torra förhållanden.

 

Både traktor och radhack hade en egen GPS-enhet för att så bra som möjligt kunna följa de gamla linjerna som skapades av gödseltunnan och såmaskinen. Här i ett ungt majsbestånd.

 

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 02 oktober 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Mjölkbonde - att vara eller att inte vara

DEBATT. Det har varit ett kaosartat år där marknaden i stort sett har kraschat. Pandemi, krig och inflation. Priserna på foder, gödning och diesel har varierat från dag till dag - ibland från timme till timme. Jag har kritiserat systemet. Politiken. Forskningen. Och även lantbrukarna. Jag har många gånger frågat mig själv om avvecklingen av vår svenska bondekår faktiskt är den utveckling lantbruket så länge har väntat på.

Kommentera