Grön laser i kampen mot fåglar

Viltskadeproblematiken är för många ett faktum. AntiAvem erbjuder tjänster kring att skrämma fåglar, genom att använda stark grön laser. Något som visat sig vara effektivt.

 

Att skrämma gäss från åkermark med hjälp av stark grön laser, är en för Sverige ny teknik. 
– Det går snabbt, det är effektivt, det är enkelt att ta med lasern när man är ute och jobbar, säger Martin Bergåker, regionansvarig på AntiAvem, som säljer produkten.
 Foto: Carolina Wahlberg


AntiAvem startade för tre år sedan och riktar in sig på olika typer av fågelsäkring och fågelsanering. När Mathias Winberg insåg den stora problematiken med framför allt gäss på golfbanor, började han leta efter en teknik som skulle kunna vara till nytta.

Då kom han i kontakt med det holländska företaget Bird Control Group som säljer Agrilaser® Handheld 500, ett verktyg som med hjälp av grön laser kan skrämma fåglar på ett effektivt sätt.

– Man smyger med lasern i en sicksackrörelse fram till fåglarna. Då ser fåglarna det som en fara och flyger bort, berättar Mathias.

– Är man på tidigt och kan störa fåglarna så minimerar man problemen hela säsongen, säger Martin Bergåker.

Sedan i våras är AntiAvem återförsäljare av tekniken i Sverige. De första kunderna var golfbanor men tekniken är även intressant för lantbruk menar Mathias och Martin som är regionansvariga för företaget som har sitt fäste i Västerås.
 

AntiAvem saluför Agrilaser® Handheld 500, som är en kraftig laserpekare med grön laser. Den finns i två handhållna modeller och även en robotstyrd som man monterar på en ställning och programmerar var den ska skjuta. Foto: Carolina Wahlberg

Stora viltproblem

En av de lantbrukare som har testat tekniken är Lars Andersson som arrenderar Frövi gård i Västmanland, av Statens fastighetsverk. Det är en gård med 210 hektar växtodling, 55 hektar naturbetesmarker och 120 stutar. Lars är även ordförande för Sveriges Jordbruksarrendatorer.

– Jag har jobbat väldigt mycket med viltskadeproblematiken under lång tid. Det är ett stort bekymmer för jordbruksarrendatorer för vi har ofta inte jakten på de marker vi arrenderar. Så vi jobbar väldigt mycket för att arrendatorerna ska ha just det, inte bara skyddsjakt utan hela jakten. Inklusive skogen helst, säger Lars.

– Jag tänkte inte riktigt på att vi skulle få fåglar när vi anlade våtmarken. Jag förstod att det skulle komma lite gäss, men inte på det viset som det blev, säger Lars Andersson, som märkt av en ökande fågelproblematik på gården. I och med problem med fågel och hjort har han i år inte sått någon höstraps, som egentligen är den lönsammaste grödan. Foto: Carolina Wahlberg

I hans egna fall har han kommit överens med Statens fastighetsverk och sedan 3-4 år tillbaka styr Lars själv jakten på Frövi gård. Något som inte alltid är lika enkelt på andra gårdar där jakten kanske är väldigt viktig för jordägaren, poängterar Lars.

På gården har man haft problem med vilt som till exempel vildsvin och hjort. 2009 anlades en våtmark och sedan dess har det också funnits en eskalerande fågelproblematik med gäss. Det har främst handlat om åkermark som blir nerbetad, men i år fick gården andra problem i och med liggsäd.

– En gås kan inte landa i ett högt spannmålsfält för den kommer inte upp igen. Men nu när det la sig ner då kunde de landa. Det är första gången vi haft liggsäd av den omfattningen att det blev ett problem, berättar Lars.

– Jag skulle säga att det var skador för kanske 20 000 kronor på fältet med liggsäd. Då jobbade vi också hårt för att skrämma djuren på olika sätt. Annars hade skadorna varit ännu större, säger Lars Andersson. Foto: Lars Andersson

Testa tekniken

Gässen som finns i området är främst grågås, kanadagås och vitkindad gås. För att försöka rå på fåglarna har jakt varit det främsta vapnet och olika typer av skrämsel som hulkar och spegelpyramid. Men enligt Lars tar det en dag eller två så har fåglarna vant sig och är tillbaka. Dessutom tar det mycket tid.

Därför blev han intresserad när han såg AntiAvems reklamfilm om lasermetoden. Han tog kontakt och man kom överens om att de skulle komma ut till gården för att demonstrera tekniken.

– Då hade vi fortfarande fältet med liggande spannmål kvar. Då stod vi här på ladugårdsbacken och använde lasern och gässen for all världens väg. Det kändes effektivt att vi kunde nå dem på ett långt avstånd och att vi kunde täcka in en stor yta utan att behöva åka runt. Sedan fick min jägare låna lasern över helgen och han var lyrisk efteråt. Han är inte fågeljägare så för honom har det här varit ett stort bekymmer, säger Lars.

 

Den gröna lasern ska vid optimala förhållanden nå 2,5 kilometer. 
För att få hålla på med grön laser måste man ha särskilda tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten, ett förfarande som AntiAvem kan hjälpa till med. Foto: Carolina Wahlberg

Vilka fördelar har tekniken?

– Den är effektiv! Det går snabbt. Du kan skrämma på långa avstånd. Och förhoppningsvis har du en permanent påverkan, om man gör det på våren. Det är de stora fördelarna som jag ser, säger Lars.

Vilka utmaningar har tekniken?

– Det decimerar ju inte stammen. Det gör ju jakt, som har en fördel totalt sett för det minskar skadetrycket över hela landet, säger Lars.

Exakt hur ofta man måste skrämma fåglarna med lasern är olika från fall till fall.

– Men vi har upplevt en otrolig effekt när vi har varit här och på golfbanor. Vi var på en golfklubb där fåglarna var borta i fem veckor efter första skjutningen, säger Martin.

– Men det är klart inte lika mycket mat på en golfklubb. Men det är höga värden och mycket jobb om man ska sanera och greja, fyller Lars i.

Mycket beror på när man kan komma in i säsongen och skrämma.

– Kan man komma tidigt på våren och kanske jobba mer intensivt då så får du igen det jobbet längre fram, säger Martin.

– Ja, för mig handlar det om att skrämma bort dem så att de inte häckar här. För det är den häckande fågeln som ställer till det stora problemet, säger Lars.

– Man skrämmer dem där man inte vill ha dem och så låter man dem ha lugn och ro där de inte kan göra skada. Men på våren skulle jag se till att skrämma dem överallt. Då vill jag inte ha dem kvar över huvudtaget, säger Lars Andersson om gässen på gården. Foto: Mostphotos

Hur ska samarbetet fortsätta?

– Vi är väldigt intresserade av att fortsätta att testa tekniken nästa år, säger Lars som har en öppen diskussion med länsstyrelsen om hur man skulle kunna gå vidare.

– Vi tror absolut att det är en framtida produkt. Det är alltifrån kommuner till golfbanor och lantbrukare som hör av sig, säger Mathias Winberg. Foto: Carolina Wahlberg

Olika typer av skrämseltekniker som kan vara effektiva är av intresse för länsstyrelsen. För om det skulle bli stora viltskador på grödor till följd av till exempel grågås är det hos länsstyrelsen man ansöker om ersättning, berättar Lars.

I skrivande stund har AntiAvem lite olika upplägg angående kostnader och service. De som är intresserade av tekniken är välkomna att höra av sig så kan man tillsammans göra upp ett upplägg som passar för den enskilda gården. För att få använda laser behöver man ha ett tillstånd, något man får från Strålsäkerhetsmyndigheten. Det förfarandet kan AntiAvem hjälpa till med.

– Fokus framöver är att fortsätta få ut budskapet att det här finns innan vi kommer in på vårkanten. Då ska vi ha x antal kunder som ska känna sig säkra på att de på ett enkelt och miljövänligt sätt blir av med sina fågelproblem när det är dags för häckning, säger Mathias.

 

Skyddsjakt gås

För att undvika skada får du jaga grågås, kanadagås och vitkindad gås under hela året om de:

  • Uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda.

Eller

  • Medför olägenhet för människors hälsa.

 

Vad gäller för att få ersättning om grödor blivit förstörda av fåglar?

  • I första hand är det skador orsakade av fredat vilt som man kan ansöka om att få ersättning för. Fåglar som svan, trana och sädgås är exempel på sådant vilt. 
  • För att kunna få ersättning måste man ha jobbat förebyggande för att skrämma bort fåglarna och begränsa skadan. Länsstyrelsen kan bistå i en del av skrämselarbetet med utlåning av utrustning samt rådgivning. Men mycket jobb ligger på jordbrukaren. 
  • Om man fått en stor skada på sitt fält ska man snabbt höra av sig, så att en besiktning kan göras av en besiktningsman på länsstyrelsen. Därefter skicka in en ansökan via länsstyrelsens hemsida.

Källa: Länsstyrelsen Västmanland

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 08 oktober 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste