Svenskt lantbruks skulder fortsätter växa

Skuldsättningen inom svenskt lantbruk fortsätter att öka. Störst andelen av den ökade utlåningen står nu affärsbankerna för.

I höstens Lantbruksbarometer drar man bland annat slutsatserna att lantbrukarna upplever något förbättrad lönsamhet men är pessimistiska inför framtiden.

Att det är en i princip oförändrad likviditet för lantbrukare som helhet. Nöt- och grisköttsproducenter upplever dock en sämre likviditet jämfört med hösten 2021.

Och att skuldsättningen fortsätter att öka och kommer pressa näringen under det kommande året

Ökad skuldsättning

Den totala skuldsättningen inom svenskt lantbruk ökade med 15,6 miljarder eller cirka 5 procent under 2021 jämfört med 2020 till 357 miljarder kronor.

Det är en procentenhet lägre ökningstakt jämfört med föregående år men högre jämfört med åren innan.

Affärsbankerna växer snabbast

Störst tillväxt i utlåningen ser vi hos affärsbankerna SEB och Handelsbanken. SEB ökar sin utlåning till jord- och skogsbruk med 4,8 miljarder kronor och Handelsbanken ökar sin utlåning med 3,2 miljarder kronor.

Swedbank och Sparbankerna har tillsammans den största lånestocken med en kombinerad utlåning på 110 miljarder kronor, men ökar inte utlåningen i samma takt som marknadens genomsnitt.

Leverantörskrediterna ökade med 15 procent under 2021 till 3 miljarder kronor. För 2022 kan vi nog förvänta oss en kraftigare tillväxt av leverantörskrediterna på grund av de kraftigt ökade priserna på insatsvaror.

Erik Brink

 

Jordbrukets skuldsättning 2021

  Utlånat till jord och skog 2021(miljarder kronor)

Förändring 20/21(procent)

Swedbank och Sparbankerna 110 +0,4
Landshypotek 75 + 5,2
Handelsbanken 57 + 6,0
SEB 36

+ 15,3

Länsförsäkringar 33

+ 4,4

     
Totalt 357 + 4,5

 

Artikeln publicerades torsdag den 20 oktober 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Det är kunden som betalar

Krönika: Har du under senaste åren hört uttrycket ”Pricing power”, eller prissättningskraft på svenska? Det handlar om företag som har möjlighet att höja priserna utan att tappa marknadsandelar. I tider av inflation har begreppet aktualiserats då möjligheten för företag att föra över högre produktionskostnader på konsumenterna påverkar inflationens utveckling över tid. Hur står det till med lantbruksföretagens prissättningskraft?

 

Kommentera