Försäkringar utan premie, men inte utan insats

Krönika: I växtodlingssammanhang finns det försäkringar som kan minska den ekonomiska skadan av bland annat hagelskador och skorpbildning efter kraftiga regn, men bortsett från det så står man i regel själv med risken mellan sådd och skörd. Under säsongen finns det dock tillfällen där vi har möjlighet att själva vara proaktiva och rusta oss med olika typer av ”gör-det-själv-försäkringar”. På så vis minskar vi risken för att grödan förpassas till spill istället för att bidra med en efterlängtad intäkt. 

 

Foto: Åke Karlsson


Vi börjar med ett långsiktigt perspektiv på egna försäkringar. Prognoser om framtidens klimat är överens om att nederbörden kommer att bli alltmer ojämn över säsongen. Vi kommer att få räkna med torrare somrar och blötare höstar. En välfungerande dränering möjliggör för grödans rötter att söka sig ner på djupet även under blöta perioder och är avgörande för att rotdjupet ska nå ett tillräckligt djup för att hitta vatten under efterföljande torrare perioder. Därtill ökar det säkerheten i odlingen när överflödigt vatten transporteras bort och möjliggör uppstart av fältarbete med både skörd och sådd snabbare efter kraftiga regn, vilket återigen är ett mycket sannolikt scenario under framtidens höstar.

Tillväxtreglering må vara ett kontroversiellt område att diskutera men att inte lyfta det i detta sammanhang skulle vara synd. Nyttan med tillväxtregleringen skiljer mellan grödor och sorter men framför allt mellan åren, vilket är varför det bör ses som en försäkring och inte en insats som med all sannolikhet ger utväxling varje säsong. En torr säsong med fantastiskt skörde­väder hela augusti och september kommer tillväxtregleringen sannolikt inte att märkas nämnvärt. De åren som däremot bjuder på mycket nederbörd, där vi kan bygga rekordskördar och fortsätter med regn under skörden är läget ett annat. Kan vi då minska risken för liggsäd ökar både chansen att bibehålla en bra kvalitet och risken för maskinskador minskar när skärbordet inte behöver gå och skrapa i marken. Det relativt nya användningsområdet med tillväxtreglering i höstraps på hösten har däremot visat sig vara ett fantastiskt verktyg för att öka chansen för en god övervintring. I de fall där överlevnaden hos en gröda som kan vara värd upp mot 30–40 000 kronor per hektar avgörs av en tillväxtreglering vars prislapp motsvarar under två procent av den möjliga intäkten bör insatsen ses som en försäkring man inte har råd att avstå.

Avslutningsvis är genomtänkta prissäkringsstrategier egentligen inte något odlingstekniskt men en mycket viktig del i växtodlingsföretagets management. Oroligheterna i vår närmaste omvärld har resulterat i ökade prisnivåer och ökad volatilitet i marknaden. Om vi har etablerat en spannmålsgröda till 2023 och köpt dess insatsvaror redan nu så är sannolikt produktionskostnaden över 2,50 kr/kg, att jämföra med produktionskostnaden som låg på nivåer runt 1,35 kr/kg för ett par år sedan. Idag kan vi säkra skörden till en nivå som överstiger dessa 2,50 kr/kg, men om något oförutsett händer i vår omvärld, till exempel fritt utflöde av spannmål ut från Ukraina och Ryssland, så kan avsalupriset snabbt bli ett annat och risken finns att vi inte längre tjänar några pengar. Att redan nu säkra en mindre del av skörden för att täcka en del av insatsvarorna är ett ansvarsfullt sätt att minska den ekonomiska exponeringen mot marknaden och kan till viss del liknas vid en försäkring. Hur stor del av din förväntade skörd som ska säkras i förväg bör justeras efter hur stor ekonomisk risk ditt företag klarar av. Att sälja och säkra priset på delar av skörden i förväg brukar dock inte vara särskilt populärt när vi närmar oss nordligare breddgrader och risken för utvintring ökar. Här skulle jag kunna lyfta vikten av ett vinterhärdigt sortmaterial, men den chansen har jag redan förbrukat i en tidigare krönika. 

Ha en fortsatt fin höst och lycka till med dina gör-det-själv-försäkringar!

 

Martin Holmberg
Agronom och rådgivare

 

Artikeln publicerades onsdag den 26 oktober 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kan normalt betyda olika saker?

Krönika: Inflationen fortsätter att ligga på en högre nivå än vad vi under många år ansett vara normalt. Vi får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta motsvarande nivåer och riksbankerna runt om i världen höjer sina styrräntor för att motverka utvecklingen. Följden blir högre marknadsräntor och här blir det intressant att ställa sig frågan vad som är normalt? Låt oss resonera lite kring begreppet referensram.

 

Kommentera