Bevattning, dränering och fastighetssamverkan

Juristen har ordet: Vatten är som bekant flytande och reagerar inte på fastighetsgränser. Av den anledningen kan åtgärder som innefattar vatten, till exempel utförande av anläggningar för dränering eller bevattning, behöva ske genom någon form av fastighetssamverkan. Lagstiftningen tillhandahåller flera verktyg för det.

 

Tomas Vesterlin. Foto: Olof Graner


Det första verktyget, anläggningslagen, används när två eller fler fastigheter behöver samverka kring en anläggning som är av stadigvarande betydelse för dem. Samverkan kan till exempel avse en bevattningsanläggning som tillgodoser fastigheternas gemensamma behov.

Genom anläggningslagen kan lantmäterimyndigheten inrätta en gemensamhetsanläggning för ändamålet och i samband med det reglera delägarnas ansvar för utförande och drift av anläggningen. Förvaltningen sker sedan antingen genom löpande överenskommelser mellan delägarna, eller genom en samfällighetsförening. Uppkommer slitningar mellan delägarna finns det mekanismer i lagstiftningen som kan hantera dessa. Som bekant kan de dock inte lösa vilka slitningar som helst.

Fördelen med en gemensamhetsanläggning är att den är konstant över tid. Den står pall även om de deltagande fastigheterna får nya ägare eller om fastighetsindelningen ändras. Gemensamhetsanläggnings nackdel är precis ­densamma – den är konstant över tid. Uppkommer behov att anpassa anläggningen till nya förutsättningar, vilket det ofta gör, behöver parterna ansöka om en ny lant­mät­eri­förrättning. Det kan kosta och, inte minst, det kan ta tid ­– särskilt om parterna inte är överens.

Ett alternativ till att inrätta en gemensamhetsanläggning är att delägare i stället avtalar om hur man ska samverka kring anläggningen. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom upplåtelse av gemensamma servitut för det utrymme där anläggningen ska placeras. På så vis kan parterna skapa en struktur som liknar en gemensamhetsanläggning, eftersom den anläggning som servituten avser kan förvaltas genom en samfällighetsförening. Men konstruktionen har svagheter. Servitut reglerar rätten att nyttja ett utrymme, inte förvaltningen av en anläggning. Avtalet måste därför kompletteras i fråga om förvaltningsansvaret. Vidare kan servitut inte upplåtas inom den egna fastigheten. En servitutslösning kräver således ett skräddarsytt avtal för att fungera. Men även då finns det risker att kostymen spricker om förutsättningarna ändras, vilket de har en tendens att göra. Någon motsvarighet till gemensamhetsanläggningens effektiva tvistelösningsmedel finns inte.

Ett annat verktyg är markavvattningssamfälligheter enligt restvattenlagen. De inrättas av mark- och miljödomstolen i samband med tillståndsprövning av markavvattning. En sådan samfällighet kan bara samverkan kring markavvattning. Begreppet är dock brett. Markavvattning avser inte bara avledning av vatten eller sänkning av ett vattenområde. Begreppet omfattar också varaktigt skydd mot vatten, exempelvis invallningar. Också markavvattningssamfälligheter kan förvaltas av en samfällighetsförening.

Vilket verktyg ska man då välja? Avser anläggningen markavvattning, ja då är det en markavvattningssamfällighet som gäller. I alla andra lägen är gemensamhetsanläggningen det säkra valet, men en avtalslösning det mest anpassningsbara. Det är också fullt möjligt att en samfällighetsförening förvaltar flera anläggningar, exempelvis en gemensamhetsanläggning, en markavvattningssamfällighet och ett gemensamt servitut. Lite som en drink alltså, där du väljer innehåll och eventuell garnering.

 

Om Vesterlins

Vesterlins är ett konsultbolag som tillhandahåller tjänster och kurser inom det fastighetsrättsliga och lantmäteritekniska området. Vesterlins har kontor i Stockholm, Umeå och Östersund men verkar över hela landet. 

 

Har du frågor gällande din jord- eller skogsfastighet som du vill ställa till en jurist? Skicka in din fråga till oss på redaktionen@ja.se och få svar från juristerna på Vesterlins!

 

Tomas Vesterlin 
Jurist och civilingenjör lantmäteri, VD på Vesterlins

Artikeln publicerades tisdag den 08 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kan normalt betyda olika saker?

Krönika: Inflationen fortsätter att ligga på en högre nivå än vad vi under många år ansett vara normalt. Vi får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta motsvarande nivåer och riksbankerna runt om i världen höjer sina styrräntor för att motverka utvecklingen. Följden blir högre marknadsräntor och här blir det intressant att ställa sig frågan vad som är normalt? Låt oss resonera lite kring begreppet referensram.

 

Kommentera