”Allt vi gör ska gynna bonden”

Väderstad var en av maskintillverkarna som ställde ut under Elmia. Enligt Bo Stark, som är försäljningschef, är klimattänket en röd tråd igenom allt som företaget gör.

 

Bo Stark, försäljningschef på Väderstad, tog emot intresserade besökare som följde med på en av många teknikvandringar som hölls under mässan. Foto: Madeleine Rapp


I A-hallen, bland andra maskin- och traktorförsäljare hade Väderstad ställt upp en mängd med röd-gula jordbearbetnings- och ­såmaskiner. Under mässan hölls flera teknikvandringar som besökarna kunde delta i, och vid en av dem med tema ”klimat” var Väderstads monter ett av stoppen. 

Bo Stark tog emot besökarna och berättade om hur klimattänket går som en röd tråd genom deras arbete. 

– Det här med klimatsmart är ju ett väldigt modernt ord och vi har ju på något sätt tänkt att grunden med våra grejer, det är att vi vill göra dem bättre och bättre och då ska de även bli effektivare. Vilket innebär att de ska klara att utföra mer jobb per förbrukad dieselenhet. 

En del av lösningen

Men enligt Bo är effektivare maskiner och redskap, såsom Väderstads kombisåmaskiner bara en del av lösningen för att få till ett klimatsmartare lantbruk. Enligt Bo måste även bonden lägga manken till för att både öka sitt resultat och för att värna om miljön.

– Jag är väldigt het på att allt vi gör ska gynna bonden och han ska få det i första hand genom en högre skörd. En högre skörd är lika med att bonden har gjort ett bra hantverk.  Och en duktig bonde använder inte mer gödning och kostar inte på sin gröda mer, men är så skicklig och gör saker med precis rätt timing, sprutar precis i rätt tillfälle och får en mycket hög effekt. Medan en annan som sprutar vid fel tillfälle bara får en sämre effekt, säger han.

När man talar om att arbeta klimatvänligt anser Bo att debatten mest handlar om koldioxid och att problem med exempelvis kväve och fosfor ofta glöms bort. Men på Väderstad ser man alla delarna som viktiga att tänka på för miljön. 

Måste ta tag i problemet i grunden

Bo ser på klimatarbetet som något långsiktigt och som borde värnas av hela samhället. Och han säger till besökarna på tema-­vandringen att han själv är besviken över att man vill dra ner på reduktionsplikten, ett verktyg som han själv tycker är bra. 

– Reduktionsplikten har ju kommit till av en anledning, men när det börjar drabba plånboken kommer miljön i andra hand, säger Bo.

Han säger att han är besviken både på gemene man och politikerna som inte vill ta ett större ansvar. Bo ser inte heller bidrag som en bra lösning ur kostnadskrisen, utan menar att man måste tackla kostnaderna på ett annat sätt.  

– Sådant här måste man ju angripa på annat sätt, genom skattemedel eller prissättning och titta på vad de höga priserna beror på i grunden. Man kan ju inte börja plocka bort miljöeffekter, som den här reduktionsplikten. Jag tycker det är så konstigt. Vi måste vara beredda att det får kosta lite i vår plånbok om vi ska ta oss igenom den här miljökrisen, säger Bo och fortsätter:

– Oljan är ju nere runt 90 dollar fatet, men det är fortfarande dyrt att köpa diesel. Förra gången den var nere på 80–90 dollar kostade ju dieseln betydligt mindre, men den ligger ju på 25 kronor nu. Det är samma sak med de höga elpriserna. Vi skulle ju bli smarta på att exportera överskott på el, men i stället har elen blivit hur dyr som helst. Och då pratar politikerna om bidrag i stället för att någon med tillräckligt mycket kurage tar tag i problemet i grunden.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 13 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kan normalt betyda olika saker?

Krönika: Inflationen fortsätter att ligga på en högre nivå än vad vi under många år ansett vara normalt. Vi får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta motsvarande nivåer och riksbankerna runt om i världen höjer sina styrräntor för att motverka utvecklingen. Följden blir högre marknadsräntor och här blir det intressant att ställa sig frågan vad som är normalt? Låt oss resonera lite kring begreppet referensram.

 

Kommentera