”Fjällkon är grunden i allt”

Finalist nummer fyra i Böndernas Blomstrande idéer är Anna-Karin Kristoffersson som driver Nyvallens Fäbod i Härjedalens Kommun. Fäboden är belägen i ett naturreservat med samma namn, och här är det fjällkorna som sedan många år tillbaka bidragit till den rika biologiska mångfalden.

Familjen Kristofferssons fjällkor går fritt på fjällen under sommaren, och därför blir relationen till djuren viktigt.
– Fjällkon ska veta vem du är och du ska skämma bort dem mycket, klia dem bakom örat, och ha hårtbröd med dig så du kan locka dem till dig. På hösten när de ska hem så måste du också ha något som lockar dem till dig, säger hon. Förr blandande man salt och korn i en påse men hårtbröd fungerar lika bra samt är lätt att bära i skogen, säger Anna-Karin. Foto: Privat

Gården och fäboden som Anna-Karin driver tillsammans med sin mamma Margareta har brukats sedan 1700-talet. I början på 1900-talet bildades en nationalpark i närheten, och 1989 bestämde man att nationalparken skulle utvidgas till platsen där gården och fäboden ligger.

– Men min mamma visade genom historiska dokument att fribetesrätt med mulbete gäller i området, och hon och min pappa Alf-Erik drev igenom att de hade sin verksamhet där. Därför blev det naturreservat, och inte nationalpark, berättar Anna-Karin.

Unika insekter

I dag har de cirka 30 fjällkor, som betar fritt på fjället under sommaren.

– Det finns en lag, mulbetesrätten, som säger att den som äger huset ska hägna in sig själva och inte tvärt om. Det innebär att vi har rätt att släppa djuren på Sonfjället varje år utan att stänga in dem, säger Anna-Karin och fortsätter:

– Vi är där med korna från juni fram till september, beroende på väderleken och betet i skog och mark. Korna betar vid fjällets kant, björkskogen, och i mitten av augusti brukar växligheten ändra karaktär och andra växter, som exempelvis svamp, tillkommer som djuren kan gå långt för.

Det finns många insekter och växter som är unika för området, och Anna-Karin berättar att de för några år sedan hade besök av forskare från SLU som samlade in insekter.

– De skickades sedan på analys, så därför vet vi att det finns flugor och sådant som inte är så vanliga. Och det är tack vare att djuren alltid har betat där, säger hon och tillägger:

– Fjällkon är grunden i allt. Du har inte blommorna, inte insekterna och inte osten utan fjällkon.

 – Genom åren har vi lärt känna folk som kan det här med biologisk mångfald och insekter, de har funnit att det som finns här är unikt och kanske inte finns på så många ställen, säger Anna-Karin.

Ny teknik

Att kunna sina marker menar Anna-Karin är väldigt viktigt när man har djuren på frigående bete, men ett viktigt komplement för att hålla koll på djuren är GPS. Trots att fäbodbruk är en tradition som funnits länge, tycker hon det är viktigt att man kan använda ny teknik.

– GPS är bra. Jag som är van i området hittar lätt, men om vi behöver vara lediga måste någon annan kunna finna djuren. Det är då det är viktigt med GPS, omsyn av djuren ska ske varje dag. Det är också en fördel att ha solceller vid fäboden för att kunna ladda exempelvis sin mobiltelefon.

Finns i arvet

Tidigare mjölkades alla korna, men nu har de bara någon enstaka mjölkko kvar för eget bruk. De har i stället gått över till köttproduktion, men väljer ändå att ha kvar fjällkorna.

– Fjällkorna har betat fram områdets karaktär kring Nyvallen, och den upprätthålls med mularnas mångfald. Mina föräldrar har i alla år drivit att fjällkon som ras ska överleva för korna har en viktig egenskap, självsöket av mat i fjällskogen, säger Anna-Karin och fortsätter:

– Det är lätt att tänka att nu ska jag vara ”köttbonde”, och då satsa på en annan djurras som växer snabbare samt blir större. Det är rätt tänkt, men samtidigt fel. Då kan man få en ko som inte hittar sin egen mat i skog och fjäll. Det är ur den synvinkeln som fjällkon som ras passar oss bättre än andra raser. Fjällkon är långsamväxande som ras och betandet gör köttet smakfullt.  

Om Böndernas Blomstrande idéer

Tävlingen arrangeras av Jordbruksaktuellt och Syngenta. Syftet med tävlingen är att lyfta goda idéer och initiativ som utförs på gårdar runt om i landet för att gynna den biologiska mångfalden. Syftet är även att hitta lantbrukare som har kommit på extra smarta insatser, inspirera fler att börja samt sprida vilka insatser som utförs runt om i landet.

Under våren och sommaren kunde man skicka in sitt tävlingsbidrag, och av de tävlande har nu fem finalister utsetts av en jury. I årets sista Jordbruksaktuellt kommer du kunna läsa om vinnaren!

Vinnaren får ha en insektssensor från danska företaget Fauna Photonics uppsatt på gården under en sommar, och kan med den få mer koll på vilka insekter som faktiskt finns på gården i realtid.

Årets fem finalister:

Finalist nummer 1: Mats Assarsson, Anders Lodin, Pål Davidsson, Willem Ankarcrona, Karl Gustav Lodin och Mats Rubensson från Mörap, Skåne.

Finalist nummer 2: Linn Lager Alvarsson från Sven Svensgården i Floby, utanför Falköping.

Finalist nummer 3: Per Norrby, Slite Gotland.

Finalist nummer 4: Anna-Karin Kristoffersson, Nyvallens Fäbod i Jämtland.

Finalist nummer 5: Ylva Johansson, Grästorp.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 27 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste