Ett monster till snöslunga

F280H Monster från Tokvam är världens största serietillverkade hydrualiska snöslunga. En gigant som ska underlätta snöröjningsarbetet längs vägkanter och inne i städerna.

 

Det norska företaget Tokvam har tagit fram världens största serietillverkade hydrualiska snöfräs, F280H Monster som passar på hjullastare som exempelvis Caterpillar 938. I Sverige är det vanligare att entreprenadföretag och kommuner använder hjullastare vid snöröjningsarbeten inne i städerna än i Norge där man använder sig mer utav traktor. Foto: tokvam


För att driva en snöslunga med hjälp utav en hjullastare, krävs det att hjullastaren har bra hydraulkapacitet. På senare år har kapaciteten blivit allt bättre vilket gör att de kan utföra allt tuffare arbete och det har företaget Tokvam tagit fasta på när de utvecklade sin nya snöslunga F280H Monster.

– Vi har tagit fram världens största serieproducerade snöslunga, som passar på hjullastare på upp till 15 ton, säger Finn Kristian Tokvam, som är vd och ägare av Tokvam.

Finn Kristian Tokvam är vd och ägare på företaget. Tokvam är ett norskt familjeföretag som startade 1958. Företaget ställde ut under årets Elmia Lantbruk där man kunde lära sig mer om deras produkter. Förutom snöfräsar säljer de även snöplogar, sandspridare och kättingröjare. 
Foto: Madeleine Rapp

Vanligare med hjullastare

Snöslungor används ofta vid snöröjningsarbete inne i städerna, antingen för att jämna ut snövallarna i vägkanten så att sikten blir bättre i kurvorna eller för att lasta snön på en lastbil som sedan kör i väg och dumpar den någonstans utanför stan.

Finn Kristian kommer själv från Norge och menar på att det där är vanligare att använda traktor vid snöröjningsarbete men att det är vanligare bland entreprenadföretagen och kommunerna i Sverige att använda hjullastare.

– Därför är den svenska marknaden mer intresserad av den här typen av snöslungor, konstaterar Finn Kristian.

Maximal kapacitet

I F280H Monster har Tokvam valt att använda en fläkt med stor diameter för att maximera kapaciteten på snöslungan trots att man har begränsad kraft från hjullastaren. Fläkten har en diameter på 950 millimeter.

Man har även valt att tillverka flera delar, så som fläkten, fläkthuset, tornet och stora delar av chassit i extra stryktåligt, svensktillverkat Hardox-stål.

– Det krävs för att röja snö längs med vägkanterna inne i städerna, där det kan förekomma allt ifrån stenar och skräp till cyklar, säger Finn Kristian och skrattar.

Lätt och kortbyggd

Den hydrauliska snöslungan är frontmonterad och klarar de uppgifterna som en traditionell hjullastar-snöslunga med egen motor gör. Den är dessutom både lätt och kortbyggd, vilket underlättar användningen och gör att hjullastaren inte överstiger maxvikten.

Enligt Finn Kristian är F280H Monster storebror till föregångaren F240 H Monster. Skillnaden är att den tidigare modellen passar till speciella maskiner så som Wille och Lundberg. Medan den nya modellen passar till traditionella hjullastare som exempelvis Caterpillar 938 med hydrostatisk drift och en hydrualisk kapacitet på minst 180l/m.

När kommer snöfräsen börja levereras?

– Vi börjar leverera den i ett begränsat antal nu från och med november, säger Finn Kristian.

 

Mer om F280H Monster

Snöfräsen från Tokvam har en automatisk utlösningsmekanik på inmatningsskruven, som garanterar säkerheten utan att man behöver tänka på att byta brytbultar. Fräsen kräver extremt lite fortlöpande underhåll. Modellen kan även levereras med extrautrustning som teleskopiskt lasttorn, flytram och punkteringsfria hjul.

Specifikationer

Arbetsbredd: 280 cm

Fläktdiameter: 95 cm

Inmatarskruv: 100 cm

Vikt: 1540 kg

Infästning: Volvo BM

Oljebehov: Från 180l/min - 200 bar

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 17 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kan normalt betyda olika saker?

Krönika: Inflationen fortsätter att ligga på en högre nivå än vad vi under många år ansett vara normalt. Vi får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta motsvarande nivåer och riksbankerna runt om i världen höjer sina styrräntor för att motverka utvecklingen. Följden blir högre marknadsräntor och här blir det intressant att ställa sig frågan vad som är normalt? Låt oss resonera lite kring begreppet referensram.

 

Kommentera