Ludvig & Co: Ökad lönsamhet i lantbruket trots stigande kostnader

Året har präglats av kraftiga prissvängningar och ökande priser på energi och insatsvaror. Trots de stigande kostnaderna har flera driftsinriktningar inom lantbruket sett en förbättrad lönsamhet. Nästa år ser dock mörkt ut.

– Räntekostnaderna har redan börjat öka markant. Tyvärr slår det extra hårt mot de unga lantbrukarna likväl som de som under den senaste tiden vågat satsa på lantbruket och investera. Detta då båda dessa grupper generellt sätt är högre belånade, säger Filip Olsson, Segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co. Foto: Privat

I Ludvig & Co:s rapport, Lantbrukets Lönsamhet, konstaterar man att trots de ökade kostnaderna under 2022 så ökar lönsamheten inom driftsinriktningarna mjölk, gris och växtodling. För nötköttsproducenter väntas däremot lönsamheten sjunka något under året.

– 2022 har kantats av stora prisförändringar när det gäller såväl insatsvaror som produktpriser. Även om vi nu känner oss trygga med att bedöma utfallet för de olika driftsinriktningarna så är det viktigt att betona att det i år även är stora skillnader mellan företag inom samma driftsinriktning. Det skiljer sig exempelvis mycket när du köpt in dina insatsvaror och eventuellt har prissäkrat likväl som om du är självförsörjande på foder eller behöver köpa in den större delen, säger Filip Olsson, Segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co.

Mjölkföretaget

Mjölkföretagens lönsamhet ökade under 2021 och beräknas öka ytterligare under 2022. Detta efter att ha legat på en stabil, men relativt svag nivå under flera år. Anledningen till den ökade lönsamheten är både att mjölkpriset ökat snabbare än kostnaderna samtidigt som det under 2022 även betalats ut krisstöd.

Den kostnadsfaktor som påverkar lönsamheten mest inom mjölkproduktion är foderkostnaden. Under 2022 har vädret med regionala problem av torka medfört stora skillnader både vad gäller grovfodrets kvalitet och mängd.

Under 2023 prognostiseras dock resultatet att falla tillbaka till 2021 års nivå av arbets – och kapitalinkomst. Risken finns för en kraftig internationell lågkonjunktur som skulle minska efterfrågan på mjölkpulver och därmed påverka mjölkföretagen negativt.

Växtodlingsföretaget

Växtodlingsföretagens lönsamhet ökade under 2021 och beräknas öka ytterligare under 2022. Under första halvåret 2022 skedde stora prisökningar på spannmål och oljeväxter, detta i kombination med höga skördenivåer har gett ett bra utfall för svenska växtodlingsföretag. Även priset på insatsvaror har ökat kraftigt under 2022, där priset på mineralgödsel nått nya toppnoteringar.

Prognosen för 2023 är just nu att avräkningspriserna för spannmål – och oljeväxter fortsatt kommer ligga på höga nivåer. Detta beroende på att lagren i förhållande till konsumtionen inte ökar. Kostnadsmassan tros också öka ytterligare under 2023.  Ludvig & Co:s bedömning är att lönsamheten gällande växtodlingsföretagens arbets – och kapitalinkomst sjunker tillbaka under 2023.

Grisföretaget

Grisföretagens lönsamhet ökade under 2021 och beräknas öka ytterligare under 2022. Slutet av 2021 karakteriserades grisföretagen av generella kostnadsökningar. Dessa fortsatte att öka markant under kvartal ett och två 2022. Avräkningspriserna låg däremot initialt i stort sett still och höjdes först under andra kvartalet 2022.

Det resultattapp som fanns under första halvåret har till stora delar rätats ut av ökade avräkningspriser under andra halvåret. Med det införda krisstödet blir effekten att lönsamheten ökar under 2022.

Enligt prognosen för 2023 väntas avräkningspriserna för gris att följa prisutvecklingen på spannmål vilket resulterar i en liten ökning av omsättningen. Åtgången av griskött bedöms inte att påverkas negativt av sämre ekonomi hos konsumenten utan efterfrågan förväntas vara stabil. Kostnaderna för foder bedöms ligga kvar på nuvarande höga nivåer. När det gäller lönsamheten så bedöms resultatet före avskrivningar att minska jämfört med 2022

Nötköttsföretaget

Nötköttsföretagens lönsamhet ökade under 2021, men beräknas under 2022 att sjunka något när det gäller arbets – och kapitalinkomst. Krisstödet har varit en viktig faktor för nötköttsproduktionen och medför att resultatet före avskrivningar för 2022 beräknas att ligga i nivå med 2021.

Stigande räntor förväntas påverka resultatet för 2023. Sämre konjunktur gör antagligen restaurangbesöken färre och därmed minskar troligen importen. Avräkningspriserna kan öka något men genom avsaknad av krisstöd förväntas 2023 ge en lägre arbets-och kapitalinkomst än både 2021 och 2022.

Behövs långsiktig lönsamhet

Prognosen för 2023 är att lönsamheten sjunker samtidigt som att riskerna bedöms vara fortsatt höga. Detta tillsammans med ökande ränte- och byggkostnader som medför att många just nu avvaktar med att investera.

– Svenska lantbrukare är generellt sett mycket duktiga företagare. Det finns ofta en stark koppling mellan god lönsamhet och investeringsvilja. Denna effekt har dock uteblivet i år, vilket beror på att början av året speglades av oro med mycket volatila priser som nu ersatts av högre ränte- och byggkostnader samt en tro om att lönsamheten kommer sjunka. Svenskt lantbruk behöver en långsiktig och mer stabil lönsamhet, då kommer vi också se många lantbrukare som investerar, säger Filip Olsson.

Fakta om rapporten

Rapporten Lantbrukets Lönsamhet görs årsvis av Ludvig & Co och baseras på verkliga företags resultat som följs för driftsinriktningarna inom växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Siffrorna bearbetas i en kalkylmodell. I analysen ingår cirka 2 000 gårdar som alla har mer än 67 procent av sina intäkter från den driftsinriktning som analyseras.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 17 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kan normalt betyda olika saker?

Krönika: Inflationen fortsätter att ligga på en högre nivå än vad vi under många år ansett vara normalt. Vi får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta motsvarande nivåer och riksbankerna runt om i världen höjer sina styrräntor för att motverka utvecklingen. Följden blir högre marknadsräntor och här blir det intressant att ställa sig frågan vad som är normalt? Låt oss resonera lite kring begreppet referensram.

 

Kommentera