Framtidstro på årets Köttriksdag
Mellan den 9–11 november arrangerades årets Köttriksdag. I år var det Örebro läns nötköttsproducenter som var arrangörer, och tema för dagarna var generationsväxling och kapitalförsörjning.
– Det har varit väldigt bra dagar. Det var spännande att Örebroarna vågade ta ett lite smalare tema, och köra en hel Köttriksdag på. Men jag tycker det har varit väldigt lyckat och de har haft en bra mix av olika föreläsare, säger Henrik Lander, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter, SNP.
Som en del av temat hade man rabatterat priset för alla under 30 år, och man upplever att det varit fler yngre besökare än tidigare år.
– Vi har inte räknat än men det har känts så, och det känns som något vi ska satsa på även framåt. Det är viktigt att man växlar in nästa generation och det är jättebra för oss att få in nytt folk, det blir lite andra diskussioner då.
Inspel från politiken
– Vi är väldigt nöjda och jag tycker Örebroarna har gjort ett väldigt bra arrangemang, säger han. Foto: Isabella Odmark
Henrik lyfter även torsdagens bankett, där landsbygdsminister Peter Kullgren delade ut utmärkelsen Årets Nötköttsproducent.
– Det var roligt att ha landsbygdsministern på plats, och det är en liten ära att det var hans första större offentliga framträdande. Det känns bra att ha en bra kontakt där och det ger oss en bra ingång för att kunna driva våra frågor.
Även under fredagens dagsprogram fanns inspel från politiken, och då från Moderaternas landsbygdspolitiska talesperson John Widegren.
– John Widegren hade en väldigt öppenhjärtlig diskussion om de politiska förutsättningarna, och han fick med sig många frågor härifrån. Jag tror det är viktigt för yngre att höra att det finns en framtidstro för lantbruket även inom politiken idag.
Två nya ledamöter
Under torsdagen höll SNP sin årsstämma. Två ledamöter tackade för sig, Simon Renström och Pontus Norman, och två nya valdes in, Bengt Persson och Christer Melander.
– Vi får in två väldigt duktiga ungnötsproducenter, och det har vi saknat lite i styrelsen. Vi har andra kompetenser, men vi har inte haft några stora ungnötsproducenter.
Henrik berättar att tre motioner hade kommit in till stämman.
– En handlade om lite liknande den prisportal som vi håller på och jobbar med. Sen handlade en om kalkyler, och att vi måste ligga rätt där. Vi är en bransch som behöver väga och räkna mer. Många av oss kör lite på magkänsla gällande hur mycket foder vi stoppar i djuren, och hur mycket torrsubstans det är i balarna eller plansilon.
Den tredje och sista motionen handlade om djurtransporter, och kraven på dokumentation.
– Vi jobbar tillsammans med LRF i den frågan, så vi fortsätter det jobbet.
Långsiktiga frågor
När Jordbruksaktuellt pratar med Henrik på Köttriksdagen så har styrelsen ännu inte haft något konstituerande möte, men han berättar att planen framåt är att jobba mer långsiktigt samt titta mer på vad som händer i omvärlden.
– Det händer rätt mycket gällande djurskyddslagstiftningarna, både i Tyskland och Danmark. Och vad kommer vara konsumentens nästa krav när vi kommer ut ur krisen?
Man kommer även fortsätta följa kostnadsutvecklingen, och Henrik tror att många nötköttsproducenter kommer få ett tuffare slut på 2022 och början på 2023, än vad man haft hittills.
– En del utbetalningar av EU-ersättningar kommer vara försenade ett halvår. Har man då haft ett tufft ekonomiskt år och får vänta sex månader på pengarna så tror jag många kommer ha en tuff likviditetssituation. Jag tror de flesta kommer överleva det, men man behöver ta höjd för det och tidigt resonera med sina finansiärer hur man löser det. Det är något vi behöver flagga för.
Sista punkten var ett samtal mellan lantbrukare, rådgivare och politiken om generationsskiften. Några budskap att ta med hem var:
– Det finns en ungdom till varje företag, sa Johan Svantesson, som påbörjat ett generationsskifte där han ska lämna över till sin son. Johan ville skicka med att man ska våga släppa ”det är inte så farligt”.
– Låt den yngre generationen komma in. Exempelvis kan de skaffa F-skatt i stället för att bli anställda, sa Helena Silvander, Tillväxtbolaget, och tillade att vi måste våga tänka nytt och att det behövs en naturlig plattform där ägare och övertagare kan mötas.
– Vet man inte vart man ska, så kommer man aldrig dit. Och uppfyller man alla mål kanske man har satt dem för lågt, sa Per Skargren, Sala Sparbank, och syftade på att det är viktigt att sätta upp mål.
– Ofta handlar generationsskifteskvällar om skiften inom familjen, inte vad som händer om man har en intresserad anställd. Där tror jag vi har ett jobb att göra, och visa de exempel som finns. Sveriges lantbruk är diversifierat, så vi kommer inte kunna ha en schablonlösning för hur man utför ägarskiften. Därför är det jätteviktigt att ha kunnigt folk, som vågar tänka utanför ramarna, sa Emilia Astrenius Wideström, som håller på att ta över en gård med mjölk- och grisproduktion.
– Vi rör oss på en fri marknad, så politiken ska inte påverka det vi säljer men vi kan påverka det som är utgifter för företagarna. Det vi också kan göra är att se över möjligheten att viga en del av investeringsstödet åt unga lantbrukare, sa Moderaternas John Widegren.