Ägarskiften är en prioriterad fråga

På plats för att dela ut priset Årets Nötköttsföretagare var landsbygdsminister Peter Kullgren. Det var hans första stora officiella framträdande som Sveriges landsbygdsminister, och Jordbruksaktuellt passade på att ställa några frågor.

– Det är jätteroligt! Det är det första större offentliga grejen jag gör sedan jag blev statsråd. Det är väldigt trevligt att få komma hit, och vara med och belöna människor som gjort ett bra arbete, säger landsbygdsminister Peter Kullgren om att dela ut utmärkelsen Årets Nötköttsföretagare på Köttriksdagen. Foto: Isabella Odmark

Temat för dagarna är generationsväxling och kapitalförsörjning. Och just ägarskiften är något ni i regeringen sagt att ni vill satsa extra på. Hur ska ni underlätta ägarskiften?

– Det ärliga svaret är att det vet vi inte än. Vi har pekat ut en riktning, konstaterat att det är ett problem och att alldeles för många jord- och skogsbruk som kommer gå om intet om vi inte löser det här så man kan få till generationsväxling på ett smidigare sätt. Det är prioriterat, vi har skrivit om det i Tidö-avtalet och vi har nämnt det i regeringsförklaringen och det står med i finansplanen i budgeten. Men vi behöver sätta folk att titta på exakt hur vi ska göra, och ha en bra dialog med näringen om vad som är problemen. Men ambitionen är klar och tydlig, och vi hoppas att vi ska kunna leverera så snabbt som möjligt, svarar landsbygdsminister Peter Kullgren.

Varför tycker ni det är en viktig fråga?

– För mig är det viktigt att man förstår jord- och skogsbrukare som de företagare de är. Men man måste också ha förståelse för att det är ganska speciella företag, det handlar ofta om stora fasta värden som inte är så enkla att växla ut till sina barn exempelvis. Samtidigt som det är branscher som är oerhört viktiga för svenskt välstånd, för svensk livsmedelsförsörjning och för svensk landsbygd rent generellt.

Här är fullt med animalieproducenter. Är det någon speciell satsning ni gör som du tror kommer bidra till att stäkra deras konkurrenskraft?

– Vi har sagt att vi ska ha en djurvälfärdsutredning, med fokus på konkurrenskraft. En del tycker det låter lite udda - Sverige har redan en hög djurväldfärd, ett högt djurskydd nationellt och ganska hårda regler kring det. Men en del i konkurrenskraftshöjning är att se om vi klarar av att påverka övriga Europa, som är den största konkurrerande marknaden, så att de kan höja sitt djurskydd. Eller om vi kan hitta sätt, utan att bryta mot EU:s statsstödsregler, att kompensera svenska livsmedelsproducenter för det höga djurskyddet vi har i Sverige. Den här utredningen försöker vi få till så snabbt som möjligt, men det är svårt att få till innan årsskiftet. Så vi får återkomma till det.

Du har också sagt att ni vill ta ett nytag med livsmedelsstrategin. Har du någon tanke på hur den skulle kunna få större genomslag på gårdsnivå?

– Vi behöver en Livsmedelsstrategi 2.0, där vi fokuserar mer på produktionsdelen, och få effekt där. Men exakt hur det ska gå till får vi återkomma till. Men generellt sätt ska vi inte ha pappersprodukter som värmer bokhyllor. Nu har vi en regering på plats som vill öka konkurrenskraften, för att öka självförsörjningsgraden.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 18 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Mjölkbonde - att vara eller att inte vara

DEBATT. Det har varit ett kaosartat år där marknaden i stort sett har kraschat. Pandemi, krig och inflation. Priserna på foder, gödning och diesel har varierat från dag till dag - ibland från timme till timme. Jag har kritiserat systemet. Politiken. Forskningen. Och även lantbrukarna. Jag har många gånger frågat mig själv om avvecklingen av vår svenska bondekår faktiskt är den utveckling lantbruket så länge har väntat på.

Kommentera