Så mycket matavfall slänger EU:s invånare per år

En ny sammanställning visar att varje invånare i EU slänger i genomsnitt 127 kilo livsmedelsavfall per år. Sammanställningen är för 2020 och visar att största delen slängs i hushållen.

127 kilo per invånare och år – det är så mycket EU:s medborgare i genomsnitt slänger av maten. Foto:  Katarina Johnsson

Sverige började mäta matsvinnet i landet redan 2012, och 2020 infördes krav på att alla medlemsländer i EU måste rapportera sitt matsvinn. Siffrorna, som publicerats av Eurostat, kommer från den första EU-omfattande övervakningen av matsvinn. Syftet med mätningarna, där mat inklusive ben och skal ingår, är enligt Naturvårdsverket att kunna följa utvecklingen av medlemsländernas arbete för minskat matsvinn.  

– Det är positivt att alla EU-länder nu mäter livsmedelsavfall och att fokus på frågan ökar, säger Christina Anderzén som är handläggare på Naturvårdsverkets miljö- och avfallsanalysenhet, i ett pressmeddelande.

Minst och mest 

Genomsnittet 2020 låg på 127 kilo per invånare och år. Hushållen stod då för ungefär hälften, 55 procent eller 70 kilo. Produktionen av livsmedel och drycker stod för 18 procent av svinnet, primärproduktionen för 11 procent och restauranger och food service för 9 procent. Handeln och grossister för 7 procent.

De länder som var bäst på inte slänga livsmedel var Slovenien, Kroatien och Slovakien som slängde 68, 71 respektive 83 kilo per invånare och år. Sverige låg inte långt efter med 87 kilo per invånare och år. Dock är Sveriges siffra uppskattad, då man enligt Naturvårdsverket saknar uppgifter om svinn från grossistledet. Man skriver också att Jordbruksverket just nu jobbar med en uppföljning av livsmedelsförluster för att komplettera avfallsstatistiken tidigt i primärproduktionen och inom livsmedelsindustrin.

Det land där invånarna slängde mest var enligt statistiken Cypern, som låg på 397 kilo per invånare och år. Dock ska det finnas en skillnad i definitionen, vilket kan ha påverkat resultatet. Därefter kom Danmark och Grekland, där invånarna slängde 221 respektive 191 kilo per person och år. För Belgien, Malta, Lettland och Rumänien fanns ingen data.

– Både vi och andra länder jobbar för bättre livsmedelsavfallsdata. Tolkningarna och hur man mäter kan vara olika, så än så länge finns det osäkerheter när man jämför mellan länder. Vi har varit tidigt ute med att mäta, men det är en pågående process att förbättra datainsamlingen, säger Christina Anderzén.

Nationell nivå

I Sverige har Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett gemensamt regeringsuppdrag att genomföra en handlingsplan för att nå Sveriges mål gällande minskat matsvinn. Ett branschsamarbete har också skapats för att hjälpa företag att mäta och samarbeta kring lösningar.

– Att mäta matsvinn ökar möjligheten att minska det. Livsmedelsavfall är matsvinn framför allt i hushåll, offentliga måltider, restauranger, livsmedelsbutiker, men det finns också förluster på gårdar och biprodukter i industrin. Här i Sverige är vi tidiga med att även mäta livsmedelsförluster och resurser i produktionen, säger Karin Lindow på Jordbruksverket.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 21 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Mjölkbonde - att vara eller att inte vara

DEBATT. Det har varit ett kaosartat år där marknaden i stort sett har kraschat. Pandemi, krig och inflation. Priserna på foder, gödning och diesel har varierat från dag till dag - ibland från timme till timme. Jag har kritiserat systemet. Politiken. Forskningen. Och även lantbrukarna. Jag har många gånger frågat mig själv om avvecklingen av vår svenska bondekår faktiskt är den utveckling lantbruket så länge har väntat på.

Kommentera