Hur många angrepp ska det behöva ske?

Debatt. Skåne har återigen drabbats av vargangrepp på tamdjur. Tre angrepp på kort tid under sommaren, tretton döda får i september, fem döda får förra helgen och ytterligare ett nytt angrepp i torsdags. Samtidigt bedrivs skyddsjakt i norra delen av länet efter en varg som har fem konstaterade angrepp i Kronoberg och som även angripit får i Halland samt var skyldig till ett av sommarens angrepp i Skåne.

 Något måste göras åt den ökade vargstammen i Skåne, menar Anders Rolfsson, ledamot LRF Skåne. Foto: LRF

Något måste göras för att vända utvecklingen med den snabbt ökande vargstammen och det ökande antalet attacker. Naturvårdsverket fick nyligen ett uppdrag av regeringen att se över riktlinjerna för skyddsjakt till mars 2023 vilket är mycket positivt. Naturvårdsverket ska också inom samma uppdrag utreda hur en minskning av vargstammen kan gå till vilket också är positivt men detta kan inte vänta till oktober 2024 när denna del ska presenteras. Just nu finns inga möjligheter att begränsa den helt okontrollerade ökningen.

Ofta presenteras rovdjursavvisande stängsel som en lösning för att skydda tamdjur. Att sätta rovdjursavisande stängel kring Skånes 50 000 hektar betesmark är inte möjligt. Följden blir en minskad mängd betesdjur i våra marker i en tid när tamdjurshållningen och definitivt fårproduktionen borde öka, för mångfalden och för självförsörjningen. På kort sikt kan stängsel vara en del av lösningen men då måste alla kostnader ersättas av staten, det kan inte vara lantbrukets ansvar att stänga ute statens vilt.

Antagligen är ytterligare ett, kanske två revir på gång i Skåne. Med så många som 30–40 vargar i vårt län kommer problemen att öka likväl som behovet av en fungerande vargförvaltning. LRF Skåne anser att Naturvårdsverket omgående måste införa licensjakt på varg i hela södra förvaltningsområdet.

Våra medlemmar behöver kraftigt förenklade riktlinjer för skyddsjakt. Varje angrepp bör betraktas som en allvarlig skada och för att förhindra ytterligare skada bör skyddsjakt kunna medges direkt.

Livsmedelsproduktion är så pass viktig och risken för fler angrepp är så stor att det är logiskt att tidigt ta bort en problemvarg. Skadan bör inte bara räknas för den enskilda företagaren utan också vilken skada det socioekonomiskt ger i området, mot tamdjurshållningen regionalt och mot förtroendet i förvaltningen. Enligt riksdagens beslutade rovdjurspolitik får inte tamdjurshållning påtagligt försvåras och särskild hänsyn skall tas i tamdjurstäta områden vilket måste bli den nya ledstjärnan när det ska tas beslut om skyddsjakt.

Situationen med en allt större vargstam i Sverige är inte acceptabel och oron växer i tamdjurstäta Skåne. Våra medlemmar står inför nya angrepp och vi riskerar att få färre besättningar och en minskad investeringsvilja. För att skapa förtroende för förvaltningen är det viktigt att våra politiker fortsätter markera den politiska viljan att minska vargstammen och förenkla skyddsjakten.

Anders Rolfsson, ledamot
LRF Skåne

 

 

Artikeln publicerades torsdag den 24 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

 

Kommentera