Regeringen måste ta hänsyn till inflationsläget

Varför sträcker sig sänkningen av dieselskatten bara fram till december 2023 och hur kommer det sig att reduktionsplikten inte kan sänkas förrän 2024? Landsbygdsminister Peter Kullgren berättar hur regeringen tänker kring dessa frågor.

 

Foto: Mostphotos


När regeringen presenterade sin budget i november, sade landsbygdsminister Peter Kullgren att regeringen arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för de som bor och verkar på landsbygden. Man ville arbeta för att stärka konkurrenskraften och för att människor ska ha råd att åka till jobbet. I samband med detta presenterade man flera förslag gällande drivmedelssatsningar som kommer ha direkt inverkan på jord- och skogsbruket i Sverige. Ett av förslagen handlade om att sänka dieselskatten för jord- och skogsbruket till noll kronor fram till årsskiftet 2023/2024. 

Jordbruksaktuellt träffade landsbygdsminister Peter Kullgren på Köttriksdagen, som berättade mer om regeringens satsningar gällande drivmedel. 
Foto: Madeleine Rapp 

Hur tänker ni kring sänkningen och hur kommer det sig att ni inte förlängde sänkningen längre än till december 2023?

– Vi kommer följa det här väldigt noga, och redan nu tar vi höjd för att det kommer behövas även 2024–2025. Men det är lite vanskligt att sätta nivåer så här tidigt. Att sänka skatten på jordbruksdiesel till noll kräver även EU-godkännande, så det är en del sådana saker som gör att man inte kan peka längre. Sen ska det naturligtvis behövas, även om det är få som tror att konjunkturläget och marknaden kommer ha skiftat från 2023 till 2024 så det inte skulle finnas något behov. Men det får vi återkomma till, svarar landsbygdsminister Peter Kullgren. 

Under november meddelade regeringen även att man kommer sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från 2024. 

Hur kommer det sig att det blev start 2024, och inte tidigare?  

– Det beror egentligen på två saker. Det första är att många bränslebolag handlar upp volymerna av biodrivmedel på ganska lång sikt, så även om vi skulle ta bort det nu så skulle vi nog inte få någon effekt för det är redan inköpt och upphandlat. Då är det ärligare att säga att det kommer ta lite tid.

Det andra skälet till att reduktionsplikten inte kan sänkas redan 2023, handlar enligt Peter Kullgren om det ekonomiska läget som Sverige är i just nu. 

– Samtidigt som vi har en skenande inflation så är bedömningen att när vi går in i 2023, om inte förr, så kommer vi vara inne i en lågkonjunktur. Där måste även finanspolitiken ta ett ansvar för vad vi fattar för beslut. För även om reduktionsplikten inte är direkt statsfinansiellt påverkande, så påverkar det köpkraften om man ökar hushållens tillgång på pengar för snabbt. För räntan handlar om att man ska minska köpkraften för att mildra inflationen. När vi normalt är i lågkonjunktur går finans- och penningpolitiken in och sänker räntor och ökar de offentliga investeringarna. Men det kan vi inte göra nu, för alla finanspolitiska effekter måste vägas mot att vi kanske ökar inflationen ännu mer. Så även om finanspolitiken inte har huvudansvaret för inflationsmålet, så måste vi ändå ta hänsyn till det för annars biter vi oss själva i baken.

 

Sänkta drivmedels­kostnader

  • Sänkt skatt på drivmedel med en krona inklusive moms från 1 januari 2023.
  • Tillfälligt utökad nedsättning av skatt på diesel i jord- och skogsbruk förlängs till december 2023.
  • Milersättningen för bensin och diesel i reseavdraget höjs till 25 kronor.
  • Sänkt reduktionsplikt från 1 januari 2024.
  • Sammanlagt 8,9 mdkr satsningar 2023.

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 28 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste