Inväntar kommissionens svar om ursprungsmärkning

Den förra regeringen ville införa ett krav på ursprungsmärkning på kött på restauranger och i storkök, något som de skickat in en anmälan om till EU-kommissionen. Tidigare i veckan meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren i en intervju med TT att den nya regeringen inte vill gå vidare med den ansökan. Ministern förklarar varför.

Landsbygdsminister Peter Kullgren förklarar varför regeringen valt att inte gå vidare med ansökan om krav på ursprungsmärkning som den tidigare regeringen lämnade in till EU-kommissionen. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

I en intervju med TT som nyligen gick ut sade Peter Kullgren att den nya regeringen inte tänker gå vidare med den ansökan om krav på ursprungsmärkning som den tidigare regeringen skickat in till EU. Men enligt Peter togs inte hans förklaring till varför man inte går vidare med ansökan med i den artikel som sedan publicerades. I en intervju med Jorbruksaktuellt förklarar han bakgrunden till beslutet. 

– Det går ut på att kommissionen förväntas leverera på livsmedelsmärkningsförordningen i mars nästa år. Att vi då i Sverige har en parallell process är ju helt meningslöst, säger Peter Kullgren.

Han förklarar att regeringen i stället kommer invänta vad kommissionen kommer fram till och sen agera därefter. 

 – Det finns inget förbud i dag för ett storkök eller restaurang att märka ursprunget på sitt kött. Och som konsument finns det heller inget förbud mot att fråga och förhoppningsvis få svar på var köttet kommer ifrån. Det brukar jag själv ofta göra, säger han.

Viktigare och viktigare

Peter säger också att själva ursprungsmärkningen blir viktigare och viktigare för många konsumenter och att det är något han gärna vill se i någon form.

– Jag ser fram emot kommissionens svar och sen får vi se hur vi ska agera och när vi ser vilka avsteg eller särlagstiftningar respektive nation kan göra, så får vi se vad vi kan göra inom ramen för det regelverk som kommer på plats. 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 29 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

 

Kommentera