Återvätning och beskogning kan öka kolsänkan

Återvätning av dikade torvmarker, kolinlagring i åker- och betesmark samt beskogning av nedlagd jordbruksmark skulle kunna minska utsläpp och öka kolupptag motsvarande cirka 2 miljoner ton koldioxid per år, visar Skogsstyrelsen och Jordbruksverkets nya analys.

Återvätningsområde utanför Nässjö i Småland. Foto: Ricarda Schultz

Rapporten som i dag presenteras för regeringen redovisar potentialen hos ett antal olika åtgärder för att öka kolupptag i jordbruksmark och minska utsläpp på torvmarker.

Exempel på åtgärder:

  • Återvätning av dikade torvmarker. Minst 100 000 hektar dikade torvmarker i skog och 10 000 hektar jordbruksmark kan återvätas fram till 2045. Åtgärden skulle då enligt myndigheternas bedömningar minska nettoutsläppen av växthusgaser med 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år.
  • Kolbalans i jordbrukets mineraljordar. Potentialen för att öka kolinlagringen inom jordbruket uppgår till 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2045. Alla åtgärder som kan påverka markkolet i jordbruket utan att odlingssystemet påverkas inkluderas, exempelvis skördeökning och fång- och mellangrödor.
  • Beskogning. 100 000 – 300 000 hektar nedlagd jordbruksmark skulle kunna beskogas. Med en årlig beskogningstakt på 10 000 hektar i 20 år bedöms åtgärden bidra med kolinbindning motsvarande 0,2-0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045.

Utvärdera effekterna

Rapporten tar upp metodutveckling för de olika åtgärderna samt utvärderingar och dokumentation för åtgärdernas effekter.

– För att kunna prioritera bland åtgärderna och för att följa upp klimatmålen behöver vi veta vilka effekter som olika åtgärder leder till i form av minskat utsläpp eller ökat upptag. Analysen vi gjort kan bli ett viktigt underlag för prioritering mellan de åtgärder som kan bidra i klimatarbetet, säger Johan Wester, projektledare, Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, exklusive markanvändningssektorn.  Under perioden 1990–2020 har nettoupptaget inom markanvändningssektorn i genomsnitt uppgått till knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.

Ta hänsyn till andra samhällsmål

– Vid utvärdering av åtgärderna är det också viktigt att ta hänsyn till andra samhällsmål som livsmedelsproduktion och bevarande av biologisk mångfald, säger projektledare Tobias Markensten, Jordbruksverket.

Läs hela rapporten: "Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka"

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 01 december 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste