Batterier kan ge både säkerhet och inkomst till lantbruksföretagen

Att lagra, men även sälja sitt elöverskott kan vara en ny potentiell inkomstkälla för de lantbruksföretag som väljer att satsa på egna batterier. Batterierna kan också utgöra en säkerhet för själva produktionen. 

 

Alfen är ett av företagen som levererar batterier till Energiengagemang. Att installera ett batteri är ingen liten investering, men enligt Jonas Weissglas kommer den höga avkastningen de närmaste åren göra att ett batteri betalar igen sig på bara några år. Foto: Alfen


2012 började företaget Energiengagemang, som har sin bas i Strängnäs, men som verkar över hela landet, att bygga solceller på tak och solcellsanläggningar på marken. Redan ifrån början riktade man in sig på att bygga anläggningar åt olika lantbruk och på senare tid har allt fler lantbruk även börjat intressera sig för möjligheten att kunna lagra energi på gården. En lösning som Jonas Weissglas, marknadschef på Energiengagemang menar har potential att gynna både lantbrukaren och den svenska energimarknaden i stort. 

– Det har gjorts mycket satsningar på solenergi i södra Sverige på senare tid, men i dag har vi en situation där vi faktiskt har en mindre produktion sett till elsystemet som helhet. Dels beroende på att vi lagt ner ett par kärnkraftreaktorer, dels för att vi nu har mer kablar som kopplar oss samman med övriga Europa. Och det gör att det finns en större osäkerhet i elnätet.

Osäkerheten har gjort att Svenska Kraftnät gått ut och sagt att de vill ha in fler aktörer som ska hjälpa till att säkra upp nätet och få det i balans snabbt vid störningar och svängningar. 

– För att skapa en balans har då Svenska Kraftnät tagit fram en ny stödtjänst som kallas för kapacitetsmarknad. Tidigare har energiaktiveringsmarknaden varit öppen för framför allt vattenkraften. För den är oslagbar när det handlar om att kunna stänga av eller slå på flödet utifrån behov. 

Jonas Weissglas, är marknadschef på Energi­engagemang. Enligt honom kan ett batteri ihop med en solcellsanläggning medföra många fördelar för ett lantbruksföretag, eftersom det både kan säkra eltillgången vid eventuella störningar och även kan utgöra en extra inkomst. Foto: Peter Norlinder 

Behöver öka stabiliteten

Men vattenkraften finns framför allt att tillgå i norra Sverige. Och när det nu finns ett behov av att öka stabiliteten i den södra delen av landet ser Jonas att det finns en stor potential för lite större lantbruksföretag att bidra med el och i slutändan även tjäna pengar på överskottet man har att sälja. Och det är här själva batterierna kommer in i bilden.   

– Då finns det två sätt att koppla in batteriet. Bäst ekonomi får man genom att koppla batteriet till en solcellsanläggning som kan vara på både ett tak eller på marken och som kan ta hand om den el som annars skulle gått ut på nätet. Ett annat alternativ är att ha batteriet helt fristående, så kallat stand-alone batteri, där batteriet kopplas in direkt mot elcentralen. 

Enligt Jonas finns det flera stora fördelar för ett lantbruksföretag att använda sig av ett batteri för att lagra el. 

– Den första fördelen kallar vi för ö-drift. Det gör att gården fungerar lite som en egen ö och att när strömmen går ner, så kan batteriet snabbt gå in och ta över, lite som en diesel-generator, fast att det görs automatiskt. Vilket underlättar för energi-kritiska verksamheter som är beroende utav att exempelvis frysar eller mjölkrobotar fungerar. 

För den som kompletterar sin solcellsanläggning med ett batteri, finns även fördelen att solcellsanläggningen fortsätter fungera även om elen går ner. 

– En växelriktare är beroende av spänning utifrån för att fungera, vilket är en ren säkerhetsåtgärd. Men med ett batteri inkopplat kan växelriktarna fortsätta fungera och solcellsanläggningen producerar ström, vilket är också del i själva ö-driften. 
 

Batterierna finns i flera storlekar och kan kopplas antingen till solceller på marken eller sådana som är monterade på ett tak. Men det finns också så kallade stand-alone batterier som kan kopplas direkt till elcentralen. Foto: Peter Norlinder

Lägre effekttopp

En annan fördel är att batteriet kan gå in och kapa effekt-topparna och göra att man i slutändan får lägre nätavgifter, framför allt för de lantbruk som har effekt-abonnemang.

– När man exempelvis drar i gång en spannmåls­tork så får man en ganska hög effekttopp när den går i gång. Och själva nätavgiften baseras på den högsta toppen under en månad. Men batteriet kan känna av den effekttoppen och gå in och stötta med el, vilket gör att toppen inte blir lika hög, säger Jonas men poängterar att differensen som batteriet skapar, varierar med vilken typ av verksamhet man har.

Den tredje fördelen handlar om att man själv köper in elen när den är som billigast och säljer när den är som dyrast. Om man tittar på priskurvan över ett dygn är timpriset normalt som högst under morgon- och kvällstimmarna. Ett batteri kan då laddas billigt under natten, sälja ut under morgontimmarna, laddas igen med solenergi under dagen och sedan ytterligare en gång sälja ut under eftermiddag/kväll. Detta sköts automatiskt av mjukvaran i batteriet. 

Den fjärde fördelen handlar om potentialen att koppla upp sitt batteri till kapacitetsmarknaden som har en mycket god lönsamhet.

– Svenska Kraftnät söker nu aktörer som vill vara med och tillhandahålla reserver. Vi prata om reserver som på några sekunders varsel kan tillföra eller ta emot energi utifrån behov. Som ägare av ett storskaligt energilager finns här möjlighet att tjäna pengar på att stötta kraftsystemet. 

Det fungerar så att du ställer batteriet till förfogande till Svenska Kraftnät. Om det är laddat till hälften kan du snabbt gå både upp och ner utifrån behov. 

För att bli leverantör av dessa reserver måste du uppfylla Svenska kraftsnäts specifka krav för de olika tjänsterna. Intresseanmälan görs via Svenska kraftnät men först måste du naturligtvis ha något på plats att kunna koppla in batteriet på. 

Enligt Jonas finns det alltså både rent ekonomiska fördelar med en sådan batterilösning, och praktiska ur ett affärskritiskt perspektiv, för att säkerställa att själva driften av en anläggning fortsätter fungera även vid en nedgång eller elavbrott. 

Men det är inte bara att koppla in ett batteri. Och Jonas vill flagga för att det kan ta tid och att många parter behöver involveras och ge sitt godkännande innan ett batteri ens kan sättas på plats. 

– En utmaning är världsläget och att bara få hit batterierna. Jag skulle säga att väntetiden ligger på mellan sex och nio månader, nog snarare nio från det att man gör sin beställning.

Flera steg på vägen

Men redan innan beställningen kan göras måste man först kolla med nätbolaget att det finns tillräckligt med kapacitet i nätet för att koppla upp sig. Och det ska göras en föranmälan. Ska man dessutom köpa ett riktigt stort batteri, exempelvis ett containerbatteri som väger runt 20 ton, kan det vara bra att kolla andra praktiska detaljer, så som att vägen ens klarar transporten. Och vid de större etableringarna krävs även en transformatorstation och de i sin tur behöver bygglov, och då kan det tillkomma andra frågor beroende på var i landet man bor. 

– Vi hjälper såklart till i detta. Vid föranmälan måste man exempelvis ange exakt vad man vill koppla in så där måste vi ändå vara med och ta fram materialet.

Men trots allt förarbete menar Jonas att intresset från lantbruket är stort och att man redan nu tittar på lösningar för att nå ut även till fler och mindre lantbruk. 

– Vi har börjat med de större batterierna på 4, 2 och 1 MW.  Men nu har vi också erbjudanden med ännu mindre batterier som vi kommer få ut på marknaden inom några månader.

Vad kostar ett batteri?

Att installera ett större batteri handlar om en miljoninvestering. Ett batteri med en effekt på 100 kW kostar omkring 1,5 miljoner kronor. 

– Samtidigt kommer de också ha en mycket hög avkastning under de närmaste åren vilket gör att ett batteri kan betala igen sig på bara några år.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 05 december 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En procent

Krönika: För cirka ett år sedan publicerade LRF i samarbete med Lantmännen rapporten ”Livsmedelsberedskap, klimat och natur – kostnader för jordbrukets gröna omställning”. Intresset har varit stort och jag och mina kollegor har på begäran gjort cirka 60 presentationer för bland annat ICA, COOP, Axfood, Regeringskansliet, myndigheter, forskare, miljöorganisationer med flera. Vi har haft många bra samtal om odling, mat och pengar. Grön omställning är inte ett perfekt begrepp för oss i lantbruket eftersom man kan tro att det är något galet med det vi gör och att det därför behövs något så omfattande som en hel omställning. Så är det inte. Men nu har samhället valt att använda det begreppet under en tid och lantbrukarna vill liksom annat näringsliv bli lyssnade till därför använder även vi begreppet. 

 

Kommentera

Debatt: Naturvårdverkets förslag hotar en ansvarsfull älgförvaltning

Naturvårdsverkets nya vägledning för älgförvaltning, ”Jaktmin”, riskerar att omkullkasta älgförvaltningssystemet. Förslaget innebär att ett visst antal älgar ska kunna skjutas varje år och prioriterar därmed jaktens nöje och en stor älgstam, framför alla andra mål i viltförvaltningen. Det är ett olyckligt synsätt som riskerar att förvärra betesskador, öka antalet viltolyckor och underminera markägarnas rättigheter.

Kommentera