Nedåtgående trend under kvartal 4

Oro för fortsatt höga kostnader på viktiga insatsvaror fortsätter prägla indexet även detta kvartal. Och enligt konjunkturmätningen från Grönt näringslivsindex, av LRF, väntar en svag tillbakagång under kvartal fyra.

Anna Karin Hatt, vd och koncernchef för LRF vill  se att politikerna som leder landets kommuner och regioner ser till att säkra budgeterna för matinköp till skolor, äldreboenden och vårdinrättningar, så att de kan fortsätta köpa in en hög andel svenskproducerat. För att på så vis bidra till en stärkt försörjningstrygghet. Foto: LRF

Indexet för kvartal 4 backar i jämförelse med kvartal 3. Oro för höga priser på insatsvaror, tillsammans med höstens räntehöjningar och oron inför minskad efterfrågan i konsumentled, är några av faktorerna som ligger bakom tappet. Det skriver LRF i ett pressmeddelande gällande deras Grönt näringslivsindex för kvartal fyra.

– Företagarna i våra näringar planerar redan nu inför nästa års skörd och kvartal 4 visar att osäkerheten i branschen är stor när det gäller kombinationen av framtida förväntat kostnadsläge, framtida avräkningspriser och efterfrågan på lantbrukets varor och tjänster, säger Anna Karin Hatt, vd och koncernchef för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Nedåt för de flesta brancherna

Från kvartal tre till kvartal fyra har totalindex sjunkit från 96,6 till 94,8. Den svaga tillbakagången avspeglar enligt LRF alla branscher utom Trädgård. Trädgårdsindex ökar för nuvarande, men ligger fortfarande på en stark negativ syn på konjunkturen, med index 90.

Växtodlarna och skogsägarna är de enda delbranscher som ser positivt på den framtida konjunkturen med ett index på 102 respektive 112. Men även för dessa branscher går index i kvartal fyra tillbaka jämfört med kvartalet innan.

Animalieproducenterna är den branschdel som är mest negativ. Där sjönk index fjärde kvartalet med tre enheter till mycket svaga 81. Detta beror på exponeringen för det höga kostnadsläget, samtidigt som man ser en vikande lönsamhetsutveckling och oro för konsumenternas efterfrågan framöver.

– Vi får oroväckande signaler från dagligvaruhandeln om att matkassarna minskar och att volymen sålda livsmedel går ner, men också om ändrade köpbeteenden där konsumenter lämnar premiumprodukter för billigare produkter och lågprisalternativ, där andelen svenskproducerat ofta är väsentligt lägre. Vi vet att svenska konsumenter gärna vill välja svenskproducerat, men efterfrågan på svenskproducerade livsmedel kan komma att sättas på hårda prov framåt när hushållen får ökade kostnader på flera olika sätt och mindre kvar i plånboken, säger Anna Karin.

Tvingas se över inköp

Enligt Anna Karin varnar nu också allt fler offentliga kök för att stigande råvarukostnader tvingar dem att se över sina inköp. Hon säger att politikerna som leder landets kommuner och regioner nu måste se till att säkra budgeterna för matinköp till skolor, äldreboenden och vårdinrättningar, så att de kan fortsätta köpa in en hög andel svenskproducerat. För att på så vis bidra till en stärkt försörjningstrygghet.

Enligt Anna Karin och LRF behöver konkurrenskraften stärkas för det svenska lantbruket, för att man ska kunna konkurrera med billigare importerade produkter. LRF uppger att de viktigaste insatsvarorna för det redan ekonomiskt pressade lantbruket nu ökat med drygt 9,5 miljarder per årsbasis. Anna Karin efterfrågar både en uppdaterad svensk Livsmedelsstrategi med tydliga siffersatta mål och investeringar i inhemsk produktion av de viktiga insatsmedlen som krävs. Och i förlängningen även om att stärka Sveriges samlade försörjningstrygghet.

– Den förmåga att producera mat som vi kommer ha i kristider kommer aldrig kunna vara större än den förmåga vi har att producera mat i i dag, avslutar Anna Karin.

Animalier

Den uppgång vi såg i kvartal 3 bryts och hamnar på 81, en sänkning med tre enheter.
Animalieproducenterna är alltjämt mest pessimistiska till konjunkturläget även om synen ser ut att ha stabiliserats på en högre nivå.
Bedömningen av prisbilden på insatsvaror är mer negativ än föregående kvartal och har sannolikt kopplingar till osäkerheten på flera marknader för bland annat fodermedel som soja och spannmål.
Äggproducenterna är mest pressade. Bakgrunden är de skenande foderpriserna och äggproducenterna har haft svårt att höja äggpriserna. En tröghet i förhandlingarna mellan packerier och handel till följd av långa avtalsperioder bidrar till den uppkomna situationen.

Förädling & tjänster

Index för förädling och tjänster sjunker ytterligare två enheter till knappa 95 i kvartal 4.
Fallet avspeglar den oro som branschen känner inför framtiden. Oron är mest akut bland livsmedelsförädlare som upplever starkt fallande efterfrågan. Det tillsammans med ökade produktionskostnader. Det är svårt att få täckning för de ökade kostnaderna. Likviditeten lider och lönsamheten är dålig. Man befarar konkurser framöver.
Hästföretagen samt entreprenadföretagen oroas av kostnadsökningar och minskad efterfrågan.

Växtodling

Den positiva konjunkturutvecklingen under året mattas av något under inledningen av kvartal 4 och index backar med närmare 2 enheter till 102.
Prisbilden för insatsvaror fortsätter att tynga index.
Växtodlarna ser positivt på prisutvecklingen för nuvarande odlingssäsong även om det dämpas något under kvartal 4.
Högre avkastningsnivåer och gynnsam prisbild gör att växtodlarna upplever en bättre lönsamhet i förhållande till föregående år. Kostnadsmassan är mer besvärande under innevarande odlingsår. Dyrare och osäkrare insatser i form av diesel, gödning och växtskydd får större genomslag i förkalkylerna för nästkommande skörd och dämpar synen på lönsamhetsutvecklingen något.

Trädgård

Trädgårdsindex ökar med drygt tre punkter i kvartal 4 men avspeglar ännu en starkt negativ syn på konjunkturen med index 90.
Många trädgårdsföretag är stora elkonsumenter och ligger i elprisområde 3 eller 4. Besked om elstöd hade vid undersökningstillfället ej ännu nått ut.
Plantskoleföretagen är den enda produktionsinriktning som har en positiv syn i kvartal 4. De har många kunder inom entreprenad och konjunkturförsvagning förväntas först från nästa år.

Skogen

Skogsbruket faller med två enheter till 112 och upplever att lönsamheten fortsatt är god. Totalindexet utan skogsbruk landar på 89,4. Med skogen är totalindex 94,8.
Bland skogsägarna har tron på fortsatt stigande timmerpriser bytts ut mot förväntningar på fallande timmerpriser medan förväntningarna på stigande massavedspriser är fortsatt höga.
Skogsägarna upplever lönsamheten som fortsatt god, både på ett års sikt och jämfört med föregående år. Andra mildrande omständigheter är att de ökande kostnaderna för insatsvaror relativt snabbt kunnat kompenseras av ökade avräkningspriser för flertalet produktionsinriktningar. Utbetalningarna av krisstöd har naturligtvis också haft en mildrande effekt för de som mottagit det.
Timmerpriserna, som steg under kvartal 3, riskerar nu falla till följd av försvagad efterfrågan från byggande.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 06 december 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste