Naturbetesmarkernas flora hotad av varmare klimat och krympande arealer

Forskare på SLU och Arhus universitet har undersökt hur naturbetesmarkernas flora reagerat på de förändringar som skett under de senaste 60 åren.

En av växerna man kikade på i studien var majviva. Foto: SLU

Enligt SLU är det väl känt att den biologiska mångfalden påverkas både av att klimatet blir varmare och av att värdefulla livsmiljöer försvinner. Men det har varit svårare att ta reda på om dessa förändringar i naturen snabbar på varandra. Men nu har forskare på SLU och Arhus universitet kikat närmare på hur svenska växter reagerat på de förändringar som skett under de senaste 60 åren.

Forskarna jämförde äldre floror från Bohuslän, Medelpad, Uppland och Öland med nutida inventeringar och kunde på så vis beräkna hur fler än 1 200 växtarters utbredning förändrats mellan första halvan av 1900-talet och början av 2000-talet. Under perioden upphörde bete och slåtter på stora arealer med artrika äng- och naturbetesmarker, som med tiden vuxit igen och beskogats. Och samtidigt har klimatet blivit nästan 1,5 grader varmare.

Gamla betesmarker

Studien visade att arter som är knutna till gamla betesmarker så som; majvivia, smörbollar och korskovall har minskat sina utbredningar under perioden.

– Vi vet sedan tidigare att vi har förlorat många gräsmarker i Sverige, men att se hur detta har påverkat gräsmarksarternas regionala utbredningar är oroväckande, säger Alistair Auffret, docent i ekologi på SLU, som har lett studien, i ett pressmeddelande.

Analyserna visar också att arter med relativt nordlig utbredning i Sverige varit mer benägna att minska sina utbredningar, medan värmeälskande växter och arter som redan haft större utbredning från början, klarat sig bättre.

– Vi såg att de arter som det gick bättre för främst fyllde luckorna i deras utbredning, medan växter som föredrar svalare temperaturer minskade mest i syd.

Dubbelt bakslag

En annan viktig upptäckt var att kombinationen av gräsmarksförlust och klimatuppvärmning innebar ett dubbelt bakslag för vissa arter och därmed gynnade andra arter extra mycket. Exempelvis minskade gräsmarksspecialisternas utbredning mest i varmare områden. Och när forskarna undersökte hur samtliga arter inom 5x5 kilometer stora rutor, så kallade landskapsrutor, påverkades av de miljöförändringar som skett blev samspelet ännu tydligare. Det visade att risken för lokala utdöenden var mindre där fler gräsmarker var bevarade, och att den effekten försvann i de varmare områdena. Samtidigt kunde de flesta nya arter etablera sig i områden där både igenväxning och uppvärmning varit stor.

– Det är tydligt att det finns både vinnare och förlorare i naturen, och det är viktigt att ta hand om förlorarna. Samtidigt som de globala fossila utsläppen behöver minskas rejält, behöver vi i Sverige behålla och återställa våra värdefulla livsmiljöer, säger Alistair.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 17 januari 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Det går inte att fatta fel beslut

Krönika: Brukar du tänka att det här beslutet är det optimala och sedan göra tvärtom? Nej, jag tänkte väl det. Vardagen består av många val och beslut som ska tas. En del sker medvetet och andra utan att du reflekterar över det. Vissa beslut kräver mer underlag än andra och en del går att fatta på den sköna magkänslan. Det senare behöver inte vara fel baserat på dina värderingar, men är inte optimalt i alla lägen.

 

Kommentera