Tips på nyårslöfte för 2023
Krönika: I mellandagarna mottog jag oändligt med reklam från matbutikerna om extrapriser på matvaror passande till jul och nyår. Jag tog upp ett reklamblad och började bläddra och kollade lite extra på köttet. Oxfilé från Brasilien, fläskfilé från Danmark och köttbullar där jag inte ens kunde läsa mig till vart köttet ursprungligen kom ifrån. På sista sidan hittade jag det svenska köttet. Sista sidan. Jag tänkte att vi borde kommit längre än såhär. Har inte diskussionen om svenskproducerat varit på tapeten lite väl länge för att det ska hamna sist i reklambladet?
Debatten kring svenskproducerad mat är ständig, och kanske är det bra att den är det. För oavsett hur mycket vi pratar om det finns det alltid fler människor att sprida kunskap till. Samtidigt är kostnaderna för en familj skyhöga just nu. Elpriserna slår i taket, dieseln har aldrig varit så dyr och konsekvensen av detta blir stigande livsmedelspriser. Livsmedelsverket kom i december ut med en undersökning om svenskarnas åsikter om julbordet. Där det viktigaste med planeringen av julbordet var att maten inte är för dyr, lika viktigt var det att maten var svenskproducerad. Men om man jämför med år 2020 har tyngden av svenskproducerat minskat med 25 procent. Samtidigt som Sverige har ett högt betyg i djurhållning och använder minst antibiotika av alla EU-medlemsländer.
Att plugga till agronom inom landsbygdsutveckling gör att vi väldigt ofta använder ordet ”levande landsbygd”. Jag kan ibland känna att det är ett ord jag slänger mig med ganska mycket, och ibland funderar jag om jag kanske använder det bara för att det låter bra. ”Gör si och så, och du bidrar till en levande landsbygd”. Men det är ju faktiskt sant! Något av det viktigaste jag lärt mig i min utbildning som agronom är att allt som sker på landsbygden, sker som i ett kretslopp. Bonden säljer sina varor, konsumenterna köper varorna och för de pengarna kan bonden fortsätta att producera och sälja, och på så sätt hålla landsbygden levande. Det är ingen nyhet att om vi inte fortsätter att stötta de svenska bönderna, kommer den svenska landsbygden sakta men säkert dö ut. Det är tack vare våra bönder vi kan gå i solnedgången en ljummen sommardag med böljande veteåkrar som utsikt, det är tack vare bonden vi ser söta små lamm och kalvar hoppa runt i hagarna en solig vårdag och det är tack vare bonden vi kan njuta av de öppna landskapen när vi beger oss ut på landsbygden för att fly stadens stressiga miljö för en stund. Den svenska landsbygden är i dag inte bara en plats där livsmedel produceras, utan också en plats dit människor tar sig till för att upptäcka naturen och finna lugn och ro. Men vad händer med dessa rekreationella värden om efterfrågan av svenskproducerat minskar hos konsumenterna?
Genom att handla svenskproducerade livsmedel bidrar det med att både bönderna och landsbygden har chans att överleva. Så om ni inte har ett nyårslöfte ännu, är detta något ni kanske kan ta till er. Om ni inte redan gjort det. Att köpa svenskt och stötta Sveriges bönder nu i denna kris, och i framtiden. Så att vi till slut kan se mer svenskt kött än utländsk i nästa reklamblad och att vi kan fortsätta njuta av vår vackra landsbygd.
Agnes Karlsson
Ålder: 24 år
Bor: Uppsala
Utbildning: Agronom - landsbygdsutveckling år 3
Koppling till de gröna näringarna: Uppväxt på gård med nötkött, potatis- och spannmålsproduktion.
Hjärtefrågor inom lantbruket: En levande landsbygd och svensk livsmedelsproduktion.
Agnes Karlsson
Agronomstudent