Igenkänning viktigt för kunden vid köttdisken

Svenskt kött håller hög standard beträffande djurvälfärd och antibiotikaförbrukning. Jämnare kvalitet och storlek på detaljerna är dock önskvärt, samtidigt som det finns mer att göra när det gäller att använda hela djuret på bästa sätt. Det menar Majsan Pense, Coop, som var en av talarna på slutredovisningen av Handlingsplan Etapp 2. 

Visionen inför 2030 inom Handlingsplan Etapp 2 lyder ”Kött från Sverige ska vara en del av världens hållbarhet”. Och när Handlingsplanens arbete summerades under ett webbinarium i december gav Majsan Pense som är kategorichef för kött på Coop sin bild av vad handelskedjan anser att primärproduktionen bör utveckla för att stå sig livskraftig framåt i tiden. 

Majoriteten av det kött som säljs i dag i Coops butiker är svenskt. Det som förenar svenskt nöt-, lamm- och griskött är den föredömliga djurvälfärden och antibiotikaanvändningen slog Majsan fast, innan hon gick igenom sin önskelista för de tre köttslagen. 

Rätt kvalitet hos rätt kund

Först ut var lamm, där Majsan gärna skulle se en jämnare tillgång över året. 

– I dag är tillgången stor på hösten, men sedan finns det mindre av svenskt lamm. Det blir ofta väldigt stora prisskillnader på det som kommer ut i butik under hösten jämfört mot resten av året. Här känner konsumenterna inte riktigt igen sig, det blir för stora hopp i pris.

Det svenska lammköttet menar Majsan har utvecklingspotential även beträffande kvaliteten. 

– Här är det Nya Zeeland som står oemotsagda när det gäller att ha jämn och bra ätkvalitet, sa hon och föreslog särhållning på får- respektive lammkött:

– Det måste ske en selektion, så att rätt kvalitet hamnar hos rätt kund. 

Premiumgris välkomnas

Näst på tur var det svenska grisköttet som enligt Majsan har bra ätkvalitet generellt. Uniforma grisar är att föredra, eftersom det med tiden har blivit allt viktigare för konsumenten att se ett fast pris i butik, inte att priset varierar beroende på vikten på produkten i förpackningen. 

– Då blir det ännu viktigare att detaljerna som kommer in till våra skrivnings- och packningsanläggningar håller så jämna storlekar som möjligt. Vi vill kunna sätta ett fast pris och då får det inte skilja så mycket att produkten ena gången är tio millimeter tjock och nästa gång 25 millimeter, bara för att vi ska kunna få samma pris i butik, sa Majsan, som också gärna skulle lansera ett premiumsegment, exempelvis iberico. 

– Vi tror att det skulle kunna höja hela den svenska grisnäringen. 

Hon tror också att det finns mer att göra för att lära konsumenterna att använda andra detaljer än vad de brukar och komma bort från sitt ”filéberoende”. Ett exempel är skinkan som skulle kunna användas mer innovativt. Här efterfrågas draghjälp av restaurangbranschen. 

– Det skulle också innebära att konsumenterna faktiskt skulle få bättre ekonomi i sin plånbok. I dag köper de lite för dyra detaljer.

Jämnare detaljer

När det blev dags för nöt konstaterade Majsan att de ädla nötdetaljerna har gemensamt med gris att konsumenterna gärna vill köpa dem till styckpris, vilket förutsätter jämnhet både i kvalitet och storlek. 

– Diversiteten är alldeles för stor tycker vi. Vi kan få in stora detaljer, små detaljer, magra, feta, mörka, ljusa. Här känner konsumenterna verkligen inte igen sig. Tio olika paket med samma detalj av nötkött kan i dag se ut på tio olika sätt. Det är inte bra, menar Majsan, som också efterlyser en tydligare koppling mellan mjölk och kött:

– Ur ett hållbarhetsperspektiv borde det finnas mer att göra för att mjölkkon som går till slakt ska ge ett bra utbyte. 

Djurhållningen är enligt Majsan en annan viktig faktor:

– Vi ser gärna att fler mular kommer ut och betar för att hålla våra landskap öppna. Jag skickar in min vanliga elefant i rummet; ungtjurar på helspalt. Jag har väldigt svårt att förklara djurvälfärden i den typen av uppfödning för konsument. 

Helst inte import

På frågan om hur allvarligt hotet från importen är mot det svenska köttet, svarade Majsan:

– Just nu kostar importen i princip lika mycket som det svenska. Jag tror också att det beror på vilken kund man har. Coop är inte känt för att ha den kunden som vill köpa importerat. Vi står för ekologiskt och svenskt. När vi plockar in import kommer våra medlemmar och kunder och säger ”varför säljer ni det där?”. Men blir det väldigt billigt så visst – konsumenternas plånbok är liten – men jag har svårt att se att importen skulle explodera i våra butiker.