Svenska kronan på rekordlåga nivåer

Den svenska kronan har tappat i värde mot andra valutor och är nere i nivåer som vi knappt har sett tidigare. En svag krona gör importerade produkter som drivmedel och gödning dyrare men förbättrar konkurrenskraften för spannmålsexport och gör importerade livsmedel dyrare.

När vi härom veckan fick betala 11,31 svenska kronor för en euro så var det bottennotering för svenska kronans värde som vi endast tillfälligtvis har varit nära tidigare. Samtidigt kostade en amerikansk dollar 10,50 kronor.

– Att döma av marknaden ser det inte jättebra ut. Kronan handlas kring de svagaste nivåerna någonsin som vi har sett mot euron, så läget är ganska bekymmersamt, säger Carl Hammer, chefsstrateg på banken SEB, till Svenska Dagbladet.

Svag svensk krona

När ekonomer talar om värdet av den svenska kronan brukar den ofta beskrivas med ett KIX-index. KIX-indexet är ett valutakursindex baserat på valutor från OECD-länder samt Kina, Indien, Brasilien och Ryssland och ska illustrera hur kronan står sig mot flera andra handelspartners valutor. Och under 2022 har KIX-indexet stigit till nivåer som vi inte sett sedan 2009, 2001 samt början av nittiotalet i samband med att vi slutade försvara den fasta svenska valutakursen och släppte kronkursen fri.

I tider av ekonomisk oro har små valutor ofta svårt att hävda sig. Penningflödena söker sig till större och tryggare valutor vilket får värdet av små valutor att falla. Valutamarknaden brukar dock anses vara mer svåranalyserad än andra finansiella marknader och mer oberäknelig.

Carl Hammer konstaterar i en kommentar att han anser att den senaste försvagningen av kronan svårförklarad. Och att det skulle kunna ha att göra med en internationell oro för svensk bostadsmarknaden.

Och han får medhåll av Handelsbankens strateg Lars Henriksson som i ett nyhetsbrev från banken också konstaterar att Sveriges bostadspriser fallit mer än övriga världens. Samt att den tidigare snabbväxande kommersiella fastighetsmarknaden dessutom utgör en källa till oro för investerare när stigande räntor skapar osäkerhet kring hur fastighetsbolagens finansieringsbehov ska hanteras framöver.

Utred effekterna av kronfallet

Carl Hammer efterlyser i en debattartikel i Dagens Industri att vi utreder den svenska stabiliseringspolitiken och bakgrunden till kronans fall samt dess konsekvenser för svensk ekonom.

Han konstaterar att under de senaste 10 åren har Sverige haft en finanspolitik med en närmast överdriven spariver och en fallande offentlig skuld som andel av BNP.

En restriktiv finanspolitik har satt pressen på penningpolitiken att stimulera den svenska ekonomin. Penningpolitiken förs av Riksbanken med inflationsmålet som riktlinje. Enligt Hammer har Riksbanken sedan 2013 varit mer eller mindre tvingade att följa den europeiska centralbanken ECB:s agerande för att undvika en starkare krona och stimulera den svenska ekonomin. 

Förutom negativ styrränta har Riksbanken och använt sig av kvantitativa lättnader för att stimulera ekonomin.  Vilket innebär att man har köpt på sig svenska räntebärande tillgångar som obligationer och därigenom pressat marknadsräntor samt ökat penningmängden.

Effekter av svagare krona

Under 2022 sjönk värdet av den svenska kronan med 10 procent mot euron och med 15 procent mot dollarn.

En svagare svensk krona innebär att det som importeras blir dyrare. Kostnaden för att köpa diesel, gödning och proteinfoder stiger ytterligare än vad som hade varit fallet vid en oförändrad kronkurs.

Även importerade livsmedel blir dyrare för konsumenten. Som till exempel tyskt griskött och dansk kyckling vilket gynnar den inhemska produktionen.

Svensk export får en konkurrensfördel när kronan försvagas vilket gynnar bland annat spannmålsexporten.

Framtiden för kronan

Lars Henriksson konstaterar i sitt nyhetsbrev att vanligtvis brukar en vändning i utvecklingen för den svenska kronan ske först när finansiella marknader stabiliseras och dimman kring den globala konjunkturutvecklingen skingras.

Han ser därför inte någon stor förstärkning av kronan skulle bli verklighet den närmaste tiden.

Påverkan på EU-ersättningar

Växelkursen för jordbrukarstöd fastställs varje år till ECB:s växelkurs vardagen närmast före den 1 oktober. Växelkursen avgjorde 2022 storleken på gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stödet till unga jordbrukare.

2022 var växelkursen 10,90 kronor/euro.  Och under de senaste tio årens fastställande av växelkurs för EU-ersättningar har kronan varit som starkast 2012 då kursen ställdes till 8,45 kronor/euro, och som svagast 2022 då kursen ställdes till 10,90 kronor/euro.