I 30 svenska kommuner räcker maten bara en vecka

Efter en vecka är maten slut i 30 svenska kommuner, detta om man ser till den livsmedelsproduktion som sker i den egna kommunen. Det visar statistik samanställd av Hushållningssällskapet, som nu tagit fram ett beräkningsverktyg med vilket Sveriges kommuner kan få koll på den egna livsmedelsförsörjningen.

Det rådande omvärldsläget med krig, klimatförändringar och pandemi har ökat fokuset på Sveriges självförsörjning vid en större katastrof. Dock har det hittills varit svårt att veta hur livsmedelsförsörjningen ser ut på kommunnivå, men nu har Hushållningssällskapet tagit fram ett beräkningsverktyg som kan användas för att få svar på den frågan. 

– Det är på det lokala planet man kan arbeta praktiskt med att få en bestående förändring på nationell nivå. Våra siffror visar på stor potential hos landets kommuner. Beräkningarna är tänkta som ögonöppnare, där resultatet skapar intresse för förändring hos till exempel politiker och beslutsfattare. Det behövs samsyn och arbete på regional nivå för en nationell förändring, säger Frida Carlsson, vd på Hushållningssällskapet Jönköping, i ett pressmeddelande.

Tjänsten, som baseras på nationell statistik och lokala uppgifter, ger en kartläggning över livsmedelsproduktion och konsumtion i kommunen.

Slut efter en vecka

Ny statistik som Hushållningssällskapet tagit fram visar att i 30 av landets 290 kommuner produceras inte mer mat än vad som skulle räcka till de egna invånarna i en vecka. Det är framför allt i de 15 kommuner som ligger runt Stockholm och Göteborg, där åkermark ofta exploateras för bostäder, som försörjningen är låg. Men även i kommuner med övervägande del skogsmark. I dessa kommuner är risken för försörjningsproblem vid krig eller kris stor enligt Hushållningssällskapet, och de är också beroende av andra kommuners livsmedelsproduktion.

Statistiken visar att 100 kommuner producerar livsmedel i form av energi, så det räcker till den egna befolkningen under ett år. 20 av dessa är vad Hushållningssällskapet kallar för ”superförsörjande”, och där produceras mer än fem gånger mer än vad som konsumeras i form av livsmedel. I 14 kommuner producerades hela sju gånger mer än vad som konsumeras. Men även för dessa kommuner finns utmaningar, bland annat tillgång till insatsvaror och arbetskraft. Hushållningssällskapet menar också att det är en stor risk att förlita sig på några få ”superproducerande” kommuner, och att fokus bör ligga på att varje kommun stöttar och synliggör den livsmedelsproduktion som sker – och skulle kunna ske – i den egna kommunen.

Vilja att förändra

Och enligt Hushållningssällskapet finns lösningar för att öka livsmedelsproduktionen i fler kommuner.

– Det kan handla om att anpassa detaljplaner för att behålla åkermarken vid exploatering, att upprätta krisberedskapsplaner, anpassa matsedeln i offentliga måltider för att passa med lokala råvaror och deras säsongsvariationer, jobba med offentlig upphandling eller något annat. Varje kommun har sina förutsättningar, säger Sofia Alriksson, landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Jönköping.

Man menar också att viljan att förändra är stor.

– Den 24 januari hade 33 av landets kommuner beställt eller genomfört beräkningen. Vi har fått genomgående positiva reaktioner och ser en stor handlingskraft hos kommunerna, säger Sofia Alriksson.

Hushållningssällskapet kommer inte att presentera en lista över försörjningsbalansen i landets kommuner, då man menar att vitt skilda förutsättningar skulle ge ett missvisande resultat.

Läs mer här.