”Vi ska göra saker som kommer att synas hos producenten”

Nu har Västmanland fått en egen nätverksplattform för att stärka livsmedelsproduktionen i länet. Med målet att göra nytta på gårdsnivå.

– Agro Västmanland är en neutral nätverksplattform som är en del i klustret AgroÖst tillsammans med Agro Sörmland, Agro Örebro och Vreta Kluster, säger Marit Toll som är ansvarig för projektet.

Hon är utbildad hortonom med stor erfarenhet från livsmedelsbranschen och när hon inte jobbar som projektledare så driver hon en grisproduktion tillsammans med sin man utanför Västerås på Tå gård.

Agro Västmanland har startats upp på initiativ av länsstyrelsen Västmanland, region Västmanland, LRF Mälardalen, Hushållnings­sällskapet och Smaka på Västmanland, som menar att Agro Västmanland kan vara ett bra verktyg för att jobba med bland annat livsmedelsstrategin.

Vad är ert uppdrag?

– Vi ska främja utveckling, innovation och tillväxt i det gröna näringslivet i Västmanland. Vi kommer att samarbeta en hel del med befintliga aktörer i näringen men även nya parter så som exempelvis universitetet och olika innovationsplattformar, för att stärka de gröna näringarna. Det finns inte så stark koppling till dem i dagsläget. Så vi ska försöka att dra mer nytta av varandra, säger Marit.

Arbetet med att starta upp verksamheten pågick under hela 2022. Marit blev projektledare i juni och efter semestrarna kom arbetet i gång ordentligt. I början har mycket handlat om att kartlägga vad som behöver göras i länet för att det ska bli bättre. En viktig del i Agro Västmanland är det utvecklingsråd som skapats.

– Det består av 10-12 producenter inom livsmedels­produktionen. Allt från spannmålsodlare till fiskare. Vi träffas var 6:e vecka, och då gör vi en liten check. Vad som är på gång och vilka aktuella frågeställningar som finns det. Sedan diskuterar vi och gör en omvärldsanalys tillsammans, säger Marit och utvecklar:

– Vad finns det för behov i länet för att företagsamheten ska fungera bättre? Till exempel hur får vi arbetskraft och kompetent personal? Vilka aktörer kan vi prata med? Ska vi göra ett projekt? Hur tar vi det här framåt? Det är exempel på hur diskussionerna går.

Kopplas till näringen

Enligt Marit har utvecklingsrådet en jättestor påverkan på vilka ämnen man ska jobba med i Agro Västmanland framöver, genom olika projekt, möten och seminariedagar.

– Allt vi gör ska kopplas till näringen. Och mitt motto är att vi inte ska göra saker som redan görs. Och vi ska vara effektiva med de pengar som vi får. Därför är det viktigt att vi gör rätt saker och att det händer någonting. Det finns många projekt som drivs på olika sätt, men ibland kan man känna ”vad gav det till verkligheten?”. Det tror jag är en av de viktigaste sakerna som vi driver i ­Agro Västmanland tillsammans med utvecklingsrådet. Vi ska göra saker som kommer att synas hos producenten, det är målet.

I december hade Agro Västmanland ett första seminarium med fokus på inspiration och utveckling, vilket enligt Marit var väldigt lyckat. Man hade bland annat bjudit in Tillväxtbolaget som pratade om finansieringar och hur man ska tänka som företagare när man ska utveckla sitt företag. Även Länsförsäkringar Bergslagen och Almi var representerade.

– Sedan hade vi två väldigt inspirerande producenter som berättade om deras investeringar. En som gjort en stor investering i sin grisproduktion och som sedan stött på både pandemi, kriget och torka. Han berättade om hur han tog sig igenom det.

Vad har ni för planer för 2023?

– Nu i vår kommer vi ha ett seminarium om hur den framtida livsmedelsproduktionen kan anpassas till en cirkulär ekonomi och hållbar lönsamhet. Det kommer bland annat handla om hur vi får växtnäringen att stanna på gården och olika nya energisystem. Hur får vi en hållbar produktion framåt miljömässigt och ekonomiskt?  Och vad ska vi rusta produktionsföretagen med för att vara attraktiva i framtiden? För att bara leva på att vi producerar svenskt, kanske inte kommer att hålla framöver. Utan vi måste addera fler mervärden tror jag.