Teknik och framtidsplaner hos Årets lammleverantör

På Öja gård i Sörmland finns planer både på ett nytt större stall och utökad lamningsperiod.­­ Man har även fått grönt ljus för bidrag från Klimatklivet för att bygga en biogasanläggning för fastgödsel dessutom blev de nyligen Årets lammleverantör hos HKScan. 

I motiveringen till utnämningen Årets lammleverantör kan man läsa att Gustaf och Ebba Wedén har ett företag som har utmärkt djuromsorg, stor noggrannhet och fina produktions­resultat. 

– Det känns jättekul! Det blir roligare att hålla på när andra tycker att man gör något som är bra, säger Gustaf Wedén, när vi träffas på gården som ligger i Stora Sundby i Eskilstuna kommun. 

Vad tycker ni själva att ni gör som är bra?

– Datainsamlingen går som en röd tråd genom produktionen. Att inte bara köra på känsla utan att man tar beslut efter information man har samlat in om tackan och lammen. Det är det som jag försöker gå på. Då är det lättare att få lönsamhet, säger Gustaf.  

Är det lönsamt med lamm?

– Man vill väl alltid ha mer betalt. Kostnader har ökat kraftigt. Men jag vet att efterfrågan är hög så det känns som en bra framtid för oss och lammuppfödning passar även gårdens förutsättningar bra.
 

Bättre miljö

Gustaf är uppväxt på Salsta, granngården till Öja gård. Han har läst vid Alnarp och 2009 köpte han Öja. Ett par år efter det började han med jordbruket och nu har han hållit på i drygt tio år. Ebba flyttade till gården 2013.

Besättningen bestod till en början av ett 50-tal tackor, som hölls i en gammal ladugård. Sedan dess har besättningen byggts upp och 2020 byggdes ladugården om för att få till bättre arbets- och djurmiljö, med mer ljus och bättre luft.  

– Nu är vi uppe i 210 lammade tackor och cirka 50 ungtackor så nästa år blir det drygt 250 som lammar, säger Gustaf.

Rasen är finull/dorset och finull/dorper samt några renrasiga finull på hondjuren. Baggarna är renrasiga suffolk, dorset samt dorper. 
 

Bra priser på våren

På gården har man genom åren testat på olika lamningsperioder, samt även att sälja en del köttlådor direkt till konsument. Men de senaste åren kör man endast lamning i januari och allt säljs till HKScan. 

– Januarilamning passar bra då det är lugnare med övriga verksamheten på gården under vintern, dessutom är det bra priser på våren, säger Ebba.

Till gården hör 50 hektar naturbetesmark vilket enligt Gustaf och Ebba passar bäst för tackor utan lamm. Eftersom de har januarilamning föds lammen upp inomhus och tackorna kan få det bästa fodret de behöver för att ge mycket mjölk och fina lamm. 

I företaget finns också en besättning på 40 vattenbufflar som passar bra ihop med lammproduktionen. 

– De kalvar i april/maj och sedan kan vi börja mjölka, och så blir det tillverkning av mozzarella fram till oktober. Så det är mer jobb med bufflarna på sommaren och mindre med fåren då de går ute på bete, säger Gustaf.

Varför lammproduktion?

– Jag var egentligen intresserad av mjölkproduktion, men då skulle vi behövt bygga stora nya hus. Vi har inget hus som är under hundra år här på gården, så det passar bra med får. Sedan har jag alltid tyckt att det är roligt. Anledningen till att vi satsade och byggde om stallet, och att vi ska bygga ut lite till är för att det är ganska bra efterfrågan på lamm. Sverige importerar mycket lammkött, och är bara självförsörjande till runt 30 procent, säger Gustaf, och fortsätter:

– Vi håller på och söker för ett stall nu. Och då är min tanke att man ska ha en novemberlamning. Sedan lite julledigt, och sedan en lamning till i januari. 

Hur har årets lamning gått?

– Det har gått bra! Det är kul när man har ett nytt stall och man kan göra förbättringar för varje år som går. I år är det tredje året vi kör i det här nya. Vi är jättenöjda, det funkar väldigt bra, säger Gustaf. 

En liten investering som har stor effekt och som de är nöjda med är lammkuvösen.

– Det är en liten värmelåda för nyfödda lamm om de blivit underkylda. Lådan håller runt 40 grader och då kan man få upp dem i temperatur innan de kan dricka mjölk, utvecklar Gustaf.

– Det är framför allt bra om man har lamning så här års, om det är väldigt kalla dagar, säger Ebba. 
 

Självgående tackor

Under lamningsperioden blir det mycket tid i stallet. De har som mål att komma hem senast vid midnatt, även om det inte alltid håller, och Tord Cederlöf som jobbar på gården, är på plats kring 05.30. Till sin hjälp har de även ny teknik, i form av tre kameror, som man kan styra och hålla koll med via mobilen.  

– Jag trodde att känslan med kamerorna skulle bli att man aldrig är ledig. Men det är tvärtom, för då kan jag ibland sena kvällar se att det är lugnt direkt i telefonen, säger Gustaf. 

Att djuren är självgående är en parameter som vägs in i avelsarbetet på gården. 

– Jag försöker avla på de som tar hand om sina lamm och klarar sig bra själva. Det är viktigare för mig än att de har stora kroppar och växer snabbt, säger Gustaf. 
 

Spara jobb

Men den viktigaste tekniken på gården är nog ändå de elektroniska öronmärkena och vågen. Vägningen av lammen görs kontinuerligt för god planering av slakt och då är det viktig att vägningen går smidigt och inte tar för mycket tid. 

– Vi har e-id på alla djur, både tackor och lamm. Det har sparat väldigt mycket tid. När en tacka får ett lamm har jag avläsaren med mig, och så blippar jag tackan och får upp henne på displayen och så märker jag lammen. Och då kan jag göra anteckningar direkt om hur tackan är, om det är ett lamm som ska sparas och annat som är bra eller mindre bra på varje djur på ett enkelt sätt. Då har man den informationen sedan och kan ta bra beslut, när man sitter långt senare på kontoret. 

Vågen består av vågbalkar från Gallagher kombinerat med en gammal vågbur från en grisvåg. Vågen kan kommunicera med e-id-­systemet.  

I början var allt mycket mer analogt, både vid lamning och vid vägning. Gustaf berättar att det hände att fåren käkade upp listorna med viktig information.

– Så det här skulle jag gjort från början!  

Torr fermentering

Planer och visioner finns det många av på gården. Även en som rör energi. 

– Vi har fått godkänt för bidrag från Klimatklivet att bygga en biogasanläggning för fastgödsel. Biogasen ska sedan bli elektricitet och värme. Det är en spännande teknik och det är roligt att kunna investera i miljösmarta lösningar. Vi fick besked alldeles nyligen, säger Gustaf glatt.

Bygget ska vara gjort innan slutet av 2024. 

Hur ser ni på framtiden?

– Jag tycker det ser ljust ut på grund av en hög efterfrågan. Sedan är det ju ett jobbigt kostnadsläge för insatsvaror. Samtidigt så funkar det sällan att snåla i den här produktionen. Så en hög avkastning per enhet har jag alltid strävat efter, både när det gäller per hektar och per tacka, säger Gustaf.