”Sverige kan gå från importberoende till självförsörjande”
Under ett presseminarium i januari presenterade Markus Hoffman, mark, vatten- och hållbarhetsexpert på LRF, vilka svenska satsningar på mineralgödsel som är på gång. En hoppfull bild säger han, men tillägger att det finns utmaningar.
Markus lyfter hela sex olika initiativ som är på gång i Sverige, fem från svenska företag och ett spanskt.
– Det här är en sammanställning över stora företag som planerar att starta tillverkning av mineralgödsel i Sverige. Det är tillverkning av gödsel med de tre stora växtnäringsämnena fosfor, kväve och kalium.
Företagen bakom satsningarna är LKAB, Cinis Fertilizer, RagnSells – med två olika satsningar –, Fertiberia samt Nitrocapt tillsamman med N2-applied med flera. Produktionsstart har företagen satt mellan 2023 och 2027.
– Så det är ganska snart som de planerar vara i full gång med detta, säger Markus.
Vattenfrågan en utmaning
Markus lyfter dock att det finns utmaningar, och att vägen fram inte behöver vara spikrak. Han ger ett exempel från en av satsningarna från RagnSells.
– De ansökte om miljötillstånd för en anläggning i Helsingborg, där de skulle kunna producera upp till 5 000 ton mineralgödselfosfor per år ur slamaska. Det hade räckt till nästan hälften av den svenska livsmedelsproduktionens årsbehov av fosfor. Men de fick avslag av Mark- och miljödomstolen i Växjö i december 2021, säger han och fortsätter:
– Det var det så kallade ”Icke försämringskravet”, som är en mekanism i EU:s vattendirektiv, som löste ut. Det ställer krav på nollutsläpp om en miljökvalitetsnorm i ett vatten är överskriden, vilket är ett högt satt mål. Domen är dock överklagad till Mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt, som troligen kommer med en ny dom i april eller maj.
Att det var just en vattenfråga som avgjorde domen är enligt Markus intressant, och han drar likheter även till Cementa på Gotland där det också var en vattenfråga som var stötestenen.
– Så man kan lite försiktigt säga att man kan skönja ett mönster där vattenfrågan är återkommande som utmaning när det gäller att beviljas miljötillstånd. Så det är just miljötillstånden för de här fabrikerna som vi är lite oroliga över inte ska gå i lås eller bli fördröjda.
Stort steg
Trots utmaningarna menar Markus att detta tyder på att det finns stora möjligheter för en inhemsk produktion av mineralgödsel i framtiden, vilket kan vara gynnsamt för både självförsörjning och export.
– När ni tittar i den här tabellen ser ni framtidens gödsel. Den har fler bra egenskaper; den är lokalt producerad, den är producerad av avfall och därmed en del i en cirkulär ekonomi, och den är i flera fall fossilfri. De här tre etiketterna riskerar ju dock att göra den dyrare än den mineralgödsel vi använt hittills, så då är frågan hur mycket det kommer påverka matpriserna.
Men blir satsningarna verklighet skulle det vara ett stort steg för svensk livsmedelsproduktion menar Markus.
– Om de här företagens planer går i lås så innebär det att Sverige, på några års sikt, kommer gå från att vara helt importberoende till att vara helt självförsörjande på gödsel för vår livsmedelsproduktion.
| Företag | Produkt | Mängd | Var | Planerad |
| Fertiberia (spanskt) | Grön ammoniak (N) | Stor | Luleå-Boden | 2026 |
| LKAB | Fosfat (P) ur järnmalm | 5 gånger svenskt behov | Luleå | 2027 |
| Cinis Fertilizer AB | Kaliumsulfat (K) från massa- och batteriproduktion | Ca 200 000 ton | Örnsköldsvik och Skellefteå | 2023 och 2025 |
| RangSells | Fosfat (P) ur slamaska | Ca 5 000 ton | Helsingborg | 2026 |
| RagnSells och kommuner | Kväve (N) ur rejektvatten i reningsverk | Några tusen ton | Distruberat | Löpande |
| Nitrocapt, N2-applied mfl. | Kväve (N) |
Källa: LRF






