Fel av Riksbanken att skylla på livsmedelskedjan

Att skylla den höga inflationen på livsmedelskedjan, på det vis som Riksbanken gjort, är rent felaktigt. Särskilt i en situation som de själva varit med och skapat. Menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Den nya Riksbankschefen Erik Thedéen har nyligen gått ut och sagt att han är förvånad över att priserna på livsmedel ökat så mycket som de har gjort, och till och med antytt att priserna ökat för mycket. Detta är något som upprör Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

– Som jag bedömer det, så är det någon slags okunskap som ligger bakom de här uttalandena. För egentligen kan man vända på det i stället och undra ”Varför priserna på livsmedel i Sverige inte ökat ännu mer? när den svenska kronan är så pass svag mot exempelvis dollarn eller euron.

Förminskar sin roll

Sverige har en av västvärldens svagaste valutor, och så har det sett ut de senaste 9 åren, menar Carl. Han är kritisk till att Riksbanken genom att skylla på livsmedelsaktörerna försöker förminska sin egen roll i den situation vi nu lever i, med en importerad inflation på grund av en svag krona, som ingen av aktörerna i livsmedelskedjan ens kan påverka.

– Det har däremot Riksbanken möjlighet att göra. De har under flera år tillbaka varit ganska nöjda med att kronan har försvagats i ett läge när svensk inflation låg under målet på 2 procent, och ambitionen var att få upp inflationen. Man bedrev en ultralätt penningpolitik som har bidragit till att kronan försvagats under snudd på åtta raka år i följd. Och det är det vi surt får betala för nu. Med en snabbare inflation än vad vi har i våra nordiska grannländer. Tar vi hänsyn till kronans värdefall sticker inte den svenska livsmedelsinflationen ut i jämförelse med Danmark och Finland.

Varför tror du att de inte vill erkänna sin roll i detta?

– Riksbankens enda mål har ju varit att hålla inflationsmålet om 2 procent. Det är det man har jobbat för i 30 års tid. Det har inte setts som lika relevant hur man uppnår det målet. Och då har man under väldigt många års tid inte velat erkänna att kronans utveckling faktiskt har en stor inverkan på svensk ekonomi.

Utvecklingen har både påverkat inflationen, minskat drivkraften inom industrin att öka produktiviteten och gjort oss kollektivt fattigare, i takt med att kronan deprecierar år ut och år in.

– Det finns massor av aspekter på en valutakurs som är skadlig för ett lands ekonomi. Man har inte velat se detta som ett bekymmer, eller velat prata om det överhuvudtaget, vilket jag tycker är anmärkningsvärt. För det är ju först nu de senaste månaderna som vi fått en diskussion om den svaga svenska kronan, och där den nya Riksbankschefen vällovligt uttalat sig om sin viljeinriktning med en förstärkt krona.

Vad tror du att detta kommer innebära?

– Om vi inte får en vändning på kronkursen då minskar våra möjligheter att minska våra kostnader och ta ut lägre priser. Om uppförsbacken för kronan fortsätter så förskjuts även tidpunkten för när vi får minskade kostnader.

Den nya riksbankschefen har också gått ut och uppmanat konsumenter att köpa billig mat och att vända sig till de aktörer som säljer billigast. Vad tänker du om det?

– Det är väldigt cyniskt att i det här läget som Riksbankschef gå ut och uppmana svenska konsumenter att köpa importerad mat. För tar man lågprisalternativ så handlar det oftast om importerat. Så om han går ut och uppmanar svenska hushåll att jaga lågpris och att inte acceptera de priser som finns på lokalproducerade produkter, eller som hans exempel på den "dyra”semlan från det lokala bageriet, då slår han ju undan benen för det svensktillverkade och den småskaliga produktionen. Och det gör han efter att Riksbanken själva har misslyckats med att försvara värdet på den svenska kronan vilket är en stark förklaringsfaktor bakom de prisökningar vi nu ser.

Kortsiktig seger

Om alla svenska hushåll skulle springa efter de absolut lägsta priserna så skulle inflationen möjligen falla tillbaka något snabbare, men de grundläggande problemen bakom prisökningarna är att kostnaderna för energi- och råvara ökat under flera års tid. Detta tillsammans med en svag krona är vad som skapat en hög inflation.

– Lågprisfokuset och dess eventuella inverkan på inflationen blir en väldigt kortsiktig seger, för på lång sikt är det inte hållbart för svensk livsmedelsproduktion att inte få betalt för sina produkter. Det är inte heller så att livsmedelskedjan har passat på att höja sina priser utan det handlar bara om att försvara, i bästa fall, en mycket låg genomsnittlig marginal, som vi har inom den här industrigrenen.