Vilken är vår framtida modell – diversifierad eller specialiserad?
Krönika: En belgisk poddproducent som skulle producera en podd om EU:s nya jordbrukspolitik och dess påverkan på svenska lantbruk letade efter ett mjölkföretag i norra Sverige att intervjua och vände sig till oss. Jag kände mig tveksam till att vara med då jag antog att vårt företag inte egentligen var vad de letade efter. Vi beskrev vår verksamhet – som består av både mjölk, kött, gårdsbutik, jordgubbsodling, turism och lite annat - och svarade att vi inte är ett typiskt mjölkföretag i norra Sverige och att det vore bättre om de intervjuade några som var mer representativa. Svaret vi fick förvånade mig. ”Men er gård skulle ju vara perfekt att ha med då det är vad lantbruk skulle kunna vara i framtiden – hållbara och diversifierade!”.
Svaret till trots avböjde vi medverkan i podden och tipsade dem att vända sig till ett företag som bättre representerar mjölkproduktion i norra Sverige, men orden hon skrivit bet sig kvar hos mig. ”Vad lantbruk skulle kunna vara i framtiden”. Det är nog inte riktigt så vi sett oss själva.
Stor och specialiserad, det är vad du får lära dig att ett modernt lantbruksföretag är. Mellanstora och mindre gårdar försvinner, eller blir ännu mindre och ännu mer diversifierade. Men hennes spontana tanke var alltså att vårt företag – mellanstort och hyffsat diversifierat – kunde vara framtidens lantbruk.
Jag kan inte förneka att i osäkra tider som dessa känns det rätt bra att vara mellanstor och diversifierad. Vårt företag står på flera stadiga ben, mjölken är såklart det största men den står ändå bara för cirka 40 procent av omsättningen vilket alltså är ganska otypiskt mjölkföretag. De andra företagsgrenarna; jordgubbar, turism och nötkött är ungefär lika stora. Det innebär absolut mycket jobb att ha en diversifierad verksamhet, ibland känns det som att företags-benen snubblar över varandra. Korna behöver ju mjölkas även mitt i den mest intensiva jordgubbssäsongen, och det är flera som skakat på huvudet åt oss att vi kombinerar just mjölk och jordgubbar (det gör även vi själva flera gånger om året).
Pandemin fick turismbenet i företaget att skaka rejält när alla internationella bokningar avbokades i princip över en natt. Desto bättre gick det för jordgubbarna då folk vallfärdade till självplocken när ingen reste bort under semestern och föräldrar behövde hitta bra utflyktsmål i närområdet för att underhålla rastlösa barn.
Självklart märks de ökade kostnaderna av och snart märks troligtvis även våra kunders ökade kostnader av. Än så länge är efterfrågan på köttlådor god och i alla fall de som väljer att åka och handla i vår gårdsbutik verkar inte ha dragit ner på matbudgeten (än). Ett sänkt mjölkpris måste vi räkna med, vilket kommer bli kännbart. Kanske kommer vi märka av även på jordgubbarna och turismdelen i företaget att folk har mindre pengar i plånboken. Det skulle absolut kunna bli så att man sparar in på res- och utflyktskassan. Eller blir det så att det är utlandssemestern man väljer bort och istället reser inom landet och satsar på utflykter i närområdet. Det får sommaren utvisa.
Det finns helt klart en trygghet i att ha ett diversifierat företag nu med en omvärld som är så osäker som den är nu. Men om det är den framtida modellen eller inte kan jag inte svara på. I själva verket är det en fråga vi själva brottas med hela tiden. Hur ska vi utveckla vårt företag, vilken väg ska vi välja? Ska vi bli större och mer specialiserade eller bli än mer diversifierade? Det vet vi inte än, men inom de närmaste åren kommer vi behöva besluta om vad som är framtidens lantbruk hos just oss.
Beatrice Ramnerö
Lantbruksföretagare Norrbotten
