Sverige deltar i stort betesprojekt

Just nu pågår ett stort EU-projekt med målet att vända trenden med krympande betesmarker. 

 

Irland är ett land med mycket beten på åkermark och där man anstränger sig mycket för att lantbrukarna ska få koll på sina marker för att kunna få ut bra lönsamhet. En del av de metoder som irländarna använder skulle kunna vara effektiva även i Sverige och testas redan på en av de svenska gårdarna som ingår i projektet.Foto: Carolina Wahlberg

Betesarealen har minskat i Europa de senaste tio åren, vilket hotar ekosystemen.

Nu vill EU vända trenden genom ett nystartat projekt som ska pågå till februari 2026. Åtta medlemsländer ska tillsammans utbyta erfarenheter om hur de arbetar kring bete för att öka kunskapen inför framtiden. I projektet deltar både lantbrukare, rådgivare och forskare. 

Sveriges medverkan

EU-länderna som ingår i projektet är Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Rumänien och Sverige. Diversiteten och spridningen mellan länderna är en stor fördel enligt Nilla, eftersom ländernas erfarenheter kring betesdrift skiljer sig åt.
– Det gör att vi inte behöver uppfinna hjulet en gång till, utan kan ta vara på den kunskap som redan finns, säger Nilla.

För Sverige del drivs projektet Grazing4AgroEcology (G4AE) av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska Vallföreningen. Vid SLU är det Nilla Nilsdotter-Linde och Anna Hessle som arbetar med projektet och i Svenska Vallföreningen är det Linda af Geijersstam.

– Projektet handlar om att utveckla kompetensen inom betesdrift, både för naturbetesmark och bete på åkermark. Vi är ju ett pussel i Europa med alla länderna som deltar och som alla har lite olika profiler, säger Nilla Nilsdotter-Linde. 

Foder och mångfald

När det kommer till åkermarksbete handlar det främst om att ge foder till djuren, medan naturbetesmarkerna även är viktiga för den biologiska mångfalden. 

– Och den behöver öka. Vi tappar våra naturbetesmarker och bakgrunden till att vi sökt det här projektet är att vi vill vända den negativa trenden, säger Nilla. 

Inom Sveriges del av projektet kommer man även att rikta in sig på målen i EU:s gröna giv. Den handlar om att både gynna biologisk mångfald, och att minska näringsförluster och växtgasutsläpp.

– Allt det stämmer ju väldigt bra in på vall och bete egentligen. Det är sällan man behöver kemisk bekämpning på en väl insådd vall. Och likadant när det gäller växtnäring. Vi behöver inte använda så mycket kväve på en vall om vi lyckas med baljväxterna. Men för att lyckas med det och för att bli ännu bättre behövs det kunskap.

Förmedla goda exempel

Syftet med projektet är att ta fram goda exempel som sedan ska förmedlas ut via exempelvis faktablad, nyhetsbrev och filmer. Men man kommer även genomföra fältvandringar på gårdarna i Sverige och ordna både webbinarier och seminarier. Framöver kommer man att öppna upp en hemsida för projektet, där allmänheten kan ta del av materialet. 

I varje deltagande land finns 15 partnergårdar som ingår i projektet och som alla har gemensamt att de på något sätt vill utveckla sin betesdrift. Man fokuserar bland annat på unga lantbrukare. Och tanken är att få till ett internationellt utbyte kring betesdrift mellan de unga lantbrukarna. – De är ju vår framtid och det kommer även anordnas studieresor till andra länder för att utöka utbytet. säger Nilla. 

De svenska gårdarna har lite olika inriktning, en del har naturbete och en del åkermarksbete, oftast både och. Några gårdar jobbar aktivt med kolinlagring och någon är engagerad i rovdjursfrågan. Tanken är att de kan inspirera andra och visa olika innovativa lösningar. 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 06 mars 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste