Varmare höstar gör bladlössen mer aktiva

De senaste 15 åren har virussjukdomar som sprids med insekter och angriper höstgrödor som stråsäd och raps blivit ett allt större problem. Och på sikt kommer problemen troligtvis öka.

Enligt Anders Kvarnheden, professor i växtvirologi vid SLU är det idag vanligare att virusinfektioner drabbar höstgrödorna än vad det var för 15 år sedan. Höstgrödor är känsliga för infektioner, särskilt om de drabbas när de är små. När de väl börjat blomma är de inte alls lika känsliga längre. Anders förklarar varför virusinfektionerna blivit vanligare.  

– Nu så har höstarna blivit varmare och det innebär att insekterna som sprider viruset är mer aktiva under en längre period under hösten. Bladlössen och stritarna kan vara aktiva ända in i november. Och det gör att de kan sprida runt mycket virus i fälten.

Ett vanligt virus som sprids med insekterna orsakar gulsot i höstvete och korn och rödsot i havre, men är egentligen samma sjukdom. Virusinfektioner drabbar inte bara stråsäd utan även raps, och utomlands ifrån Tyskland och Storbritannien har man börjat varna för att virussjukdomar även börjat drabba andra grödor, exempelvis ärtväxter. 

– När gulsot drabbar stråsäd på hösten blir plantorna små, dvärgväxta och gula i färgen. Och det är inte säkert att de kommer gå i ax. 2015 och 2021 hade vi större utbrott, och då var det ganska många lantbrukare som plöjde ner grödan när de såg att den var gul och sådde med vårgrödor i stället, säger Anders och berättar att man även utförde virustester under de här åren som bekräftade gulsot. 
 

Orsakar sködebortfall

Det syns tydligt när stråsäd är drabbat av viruset. Men när det gäller höstraps är det lite klurigare att upptäcka. Man ser ingen direkt skillnad på grödan, men riskerar att få ett skördebortfall på upp till 30 procent. Men att problemet ökat i rapsen beror förmodligen inte bara på klimatförändringar. 

– Där kan ökningen också bero på att man har dålig tillgång på bekämpningsmedel.  Utan tillgång till neonikotinoider är det svårare att kontrollera insekterna. I studier som gjorts kan man se tydliga skillnader mellan som har behandlat och de som inte har behandlat, säger Anders och menar att samma ökning även setts hos sockerbetor där samma neonikotinoider också förbjudits. 

Vanligt förekommande

2019 gjorde SLU en undersökning på uppdrag av Jordbruksverket där man testade 46 rapsfält runtom i Sverige. Och resultatet visare att viruset var vanligt förekommande i alla utom ett. Och i vissa fält var samtliga prover man tog infekterade. 

Man löper extra stor risk att drabbas om man sår tidigt, eftersom grödan då hinner komma upp mer, vilket gör den attraktivare för bladlössen. Så om man sår senare kan man enligt Anders undvika problemen. 

Resistenta sorter

Han hoppas att det ska dyka upp nya former av bekämpningsmedel framöver eller resistenta sorter som står emot virussjukdomen bättre. I Sverige pågår ett projekt med stöd av SLU Grogrund för att ta fram resistenta sockerbetor och enligt Anders finns det redan resistenta rapssorter ute på marknaden. Men trots detta finns ändå en oro inför framtiden. 

– Många länder runtom i Europa är oroliga eftersom problemen ökat de senaste tio åren, samtidigt som vi ser varmare höstar och man inte har tillgång till bekämpningsmedel. Risken är att det spiller över även till vårgrödorna och man spår att det kommer bli ett ökat problem framöver.