Alla roller är viktiga i den gröna näringen

Krönika: Som agronomstudent är ny kunskap något man stöter på dagligen. Ibland har man även tid, mellan marklära och biologistudier, att stanna upp och fundera på vad ens plats som agronom är inom de gröna näringarna. Då har jag funderat en del på vad jag lär mig och varför. Framför allt har jag tänkt på vad den kunskap jag får har för roll i näringslivet när jag är klar med min utbildning. Men jag har även funderat på vilken kunskap jag inte får som agronom och som jag kommer ha stor nytta av att andra delar av arbetssektorn har. 

Detta tror jag inte heller bara är intressant för oss agronomer att fundera på. Jordbruket är ett så komplext system där alla typer av kunskap är nödvändig. För att bäst tillsammans kunna möta svårigheter och hitta förbättringar kan det därför vara intressant att överväga vad olika kunskaper kan bidra med för oss alla inom branschen.

En mark/växt- agronom skiljer sig från till exempel en biolog trots att vi läser många liknande kurser och till och med samma kurser ibland. En skillnad som är väldigt stark för mig är vår utgångspunkt. Vilket ämne en agronom än läser kommer agronomen alltid ha jordbruket som utgångspunkten. Det kan visa sig genom studiebesök, lärarnas val av exempel och ibland bara genom att någon av oss väljer att fråga läraren om hur det vi lär oss påverkar jordbruket. Men att vi har den foten i jordbruket gör inte heller att vi kan detsamma som jordbrukarna. Vi kan i stället komplementera den fantastiska praktiska kunskapen som jordbrukarna har med den vetenskap vi lär oss. Som agronom får man därför träning i att ta hänsyn till allas perspektiv och blir duktig på att förstå alla sidor.

Jordbruket är något som hela samhället har åsikter om oavsett om det är som beslutfattare eller konsumenter. Allt från att det påverkar hur den svenska naturen ser ut till att det påverkar vilken mat som finns på hyllorna i matvarubutikerna gör också att alla kommer i kontakt med jordbruket på olika sätt. Detta gör att många känner att de har mandat att ha åsikter om jordbruket, och i viss utsträckning att de har rätt att ha det också. Eftersom agronomutbildningen på ett unikt sätt ger mycket övning på att sortera och applicera kunskap finns här en viktig roll som agronomer är väldigt bra lämpade för. Åsikterna från både beslutfattare och konsumenter behöver bemötas.

Det är även viktigt för jordbruket att forskningen blir förstådd. Med växtodling i fokus tänker jag mycket på förändrade förhållanden. Extremare väderförhållanden som 2018 är ett tydligt exempel. Ett annat exempel som kryper inpå oss är den ändrade ogräsfloran vi ser sprida sig i landet. Hur den forskning som görs ska tolkas och appliceras på verkligheten är en väldigt viktig uppgift som agronomen passar väldigt bra för. Ännu viktigare kanske är att jordbrukets behov blir förstått av forskningsvärlden. Om det inte forskas på rätt saker kommer det aldrig kunna hjälpa jordbruket.

Därför ser jag fram emot att komma ut på en arbetsmarknad som översättare som kan översätta beslutfattares och konsumenters behov så att jordbruket kan möta dem. Men också se till att jordbruket blir förstått av omvärlden. Att kunna se till att ny forskning och upptäckter inom jordbruket genomförs. Att också, med hjälp av bönder, få vetenskap att bli översatt till verkligheten, för det är först då den gör nytta. Inte minst ser jag fram emot att vara en del av en näring där alla typer av kunskap har en roll och som blir bättre när dessa kunskaper jobbar tillsammans.

Ellen Landström
Mark/växt- agronomstudent