”Man flyttar djuren dit det är bäst att beta”

Vad är regenerativ betesdrift och vilka fördelar har det? Den norska biologen Ulf Ullring, som bland annat jobbat som rådgivare inom regenerativt lantbruk och som drivit eget lantbruk, berättar mer. 

Ulf beskriver regenerativt lantbruk som ett resultat, eller en nåbar effekt i landskapet, där ekosystemtjänster fungerar och marken kan förnya sig själv. 

– Med det menar jag att det som växer där har stor möjlighet att binda solenergi genom fotosyntesen, och kan lagra energi i plantan men också i rotsystemet och i mikrolivet i jorden. Det blir en mullrik mark, som är bra på att hålla vatten och inte är så torkkänslig, säger han och förklarar vidare: 

– På engelska pratar man om ”the soil carbon sponge”. Vilket innebär att marken fungerar som en svamp som klarar att suga till sig vattnet och hålla på det. Är det regnigt så suger marken upp vatten och när det torkar kan den hålla vatten bättre.

Djuren flyttas omkring

Enligt Ulf är det inte lätt att kort förklara vad regenerativ betesdrift innebär, men han säger att det framför allt handlar om att man inte har ett kontinuerligt bete utan att man flyttar runt djuren mellan olika beten. 

– Man flyttar djuren dit det är bäst att beta, inte i en bestämd rotation. Detta system kan brukas på vall, i beteshagar, på åkermark, i skog och i fjällen.  

Betesplaneringen är en viktig del i arbetet. 

– Man gör plan som visar betesbruket i tid, rum och mängder samt med särskild hänsyn till exempelvis biologisk mångfald. I planen fördelar man djuren mellan olika beten efter grästillgången, och så bestämmer man var djuren ska vara varje dag och hur mycket de ska äta varje dag hela säsongen. 

En viktig del i betesplaneringen är att ta hänsyn till den biologiska mångfalden på markerna. 

– Till exempel om man har strandäng med fåglar som häckar på backen så planerar man betesdriften så att djuren inte är där medan fåglarna har sina ägg och ungar på marken. Eller om man har några plantor som sätter frö tidig på någon mark, så betar man där senare på säsongen. 

Det är också viktigt att inte låta marken bli överbetad. 

– Plantorna måste hinna växa till sig innan djuren äter där igen. Är det överbetat kan marken bli oproduktiv och torkkänslig, då plantorna inte klarar att utveckla ett bra rotsystem.

Betesdriften ska vara en del av gårdens helhet och den ska vara lönsam. 

– Man lägger stort fokus på att reducera arbete och kostnader.

Vilka är de största fördelarna med regenerativ betesdrift? 

– Djuren får bra och smakligt foder varje dag, vilket är bra för produktionen. Gräset är friskt, och de behöver inte beta vid sin egen skit vilket kan minska problem med parasiter. När man flyttar runt dem äter de också mer olika plantor, vilket ger ett mer mångfaldigt näringsintag. 

Han menar att det även sätter press på ogräs och har fördelar för jordhälsan. 

– Det höjer mullhalten och kan också bidra till att mer kol lagras i marken, även om vi inte lägger så stort fokus vid det. 

Ulf berättar att man tagit fram en märkning som man kallar för Ecological Outcome Verification, EVO. Märkningen baseras på ett poängsystem som används för att skatta hur regenerativ marken är. 

– Det är Savory Institute som står bakom systemet, och det introduceras nu i Sverige och Norge. 

Poängsystemet består av cirka 13 biologiska indikatorer som poängsätts, bland annat den gröna bladmassan. 

– Det handlar om gräsets möjlighet att utnyttja solens energi via fotosyntesen. Vi kollar på om bladmassan är tät och vital. 

Nedbrytning bedöms

Även förekomsten av maskar och småkryp poängsätts, och man bedömer även hur väl gödsel och förna bryts ner. 

– Gödsel och förna ska brytas ner och blandas i jordytan, och då måste det finnas maskar och insekter som kan göra jobbet. Man kan tänka sig att om en komocka finns kvar från föregående år, så är nedbrytningen dålig. Medan om en komocka blivit till kompostjord på tre till fyra veckor, är det väldigt bra.

På vilka gårdar passar det med regenerativ betesdrift?

– På alla! Men den största effekten av regenerativt lantbruk ser man lättast i marginella områden, högt mot fjällen, långt i norr eller i väldigt torra områden. 

Om man vill lära sig mer, har du några tips?

– Ta en titt på ”Nordiskt nätverk för regenerativt lantbruk” på Facebook. Där är det mycket bra folk. Jag känner många lantbrukare i Sverige som ordnar träffar hos varandra och utbyter erfarenheter, man håller även kurser och markdagar. Det är fantastiskt duktiga bönder i det nätverket!