Inget bladmögel på potatis tack vare resistensgener

King Edward-potatis som försetts med tre resistensgener visar att denna vanligtvis känsliga potatissort kan bli helt fri från angrepp av potatisbladmögel.

Jéssica Bubolz, en av författarna till den vetenskapliga studien ”Genetically modified (GM) late blight-resistant potato and consumer attitudes before and after a field visit”, visar ett fältförsök med förbättrade Kind Edward-potatisar som inte angreps av potatisbladmögel. Foto: Erik Andreasson

Forskarna från SLU gjorde under 2019, 2020 och 2021 tre fältförsök med King Edward-potatis som försetts med tre resistensgener och resultaten var mycket bra. Genom att potatisen tillfördes så kallade immunreceptorer från vilda släktingar till potatis blev den mer uthålligt resistent, skriver SLU i ett pressmeddelande.

– När dessa immunreceptorer tillsätts känner potatisen igen den algsvamp som orsakar potatisbladmögel och sätter i gång ett starkt immunförsvar vid angrepp. Tidigare försök har visat att endast en tillsatt gen inte ger tillräcklig resistens på lång sikt, berättar Erik Andreasson, professor och chef för resistensbiologienheten på institutionen för växtskyddsbiologi vid SLU.

Fältförsöket gjordes med den naturliga patogenpopulationen i Sverige, den genmodifierade potatisen hade en extremt god resistens och drabbades inte alls av bladmögel.

– Med den metod som vi använde för att tillföra resistens mot sjukdomen bevaras alla de kvalitetsegenskaper i King Edward som många av oss i Sverige tycker så mycket om. Detta kan alltså vara ett sätt att bevara gamla sorter i odling, säger Erik Andreasson.

Bladmögelangrepp ett stort problem vid potatisodling globalt och orsakar årligen en skördeförlust på 16 procent. Potatis besprutas med flera gånger större volym växtskyddsmedel per hektar än till exempel spannmål.

Det skulle rent praktiskt gå att odla den genmodifierade potatisen i stor skala redan idag, men görs inte på grund av EU:s lagstiftning och dess tillämpning gällande GMO.  I fallet med King Edward skulle de tre resistensgener som nu visat sig fungera bra i Sverige, och som finns i befintligt växtmaterial inom potatisförädlingen, kunna användas inom ramen för cisgenesis.

– Skulle denna King Edward-potatis användas skulle den totala användningen av fungicer i jordbruket minska med flera procent. Den resistenta potatisen har utvecklats med stöd från International Potato Centre i Afrika där man ofta inte har råd med kemisk bekämpning, säger Erik Andreasson.

Läs den vetenskapliga artikeln här

Fakta

Cisgenesis är en metod för att modifiera det genetiska materialet hos en organism med en sekvens från en donator av samma eller närbesläktad art.

Källa: Europeiska myndygheten för livsmedelssäkerhet

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 09 mars 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Djupt oroande utveckling för svenskt jordbruk

Förra året var sannolikt det mest lönsamma för svenskt jordbruk sedan EU-inträdet. Detta år ser lönsamheten ut att bli sämre, men ändå historiskt sett god. Likväl är investeringsviljan inte minst i djurhållningen låg och vi går mot minskad produktion av gris, fågel och mjölk. Hesa Fredrik bör ljuda över stad och land. Den svenska naiviteten om mervärden för hela produktionsvolymen och bibehållen produktion trots nationella särregler och nationella merkostnader, måste få ett slut.

 

Kommentera