Mer växtbaserat i nya Matcirkeln

Livsmedelsverket har tagit fram en ny version av Matcirkeln med fler växtbaserade alternativ för att uppmuntra till mer hållbara matvanor.  

 De växtbaserade alternativen i den nya Matcirkeln är markerade med en liten grön symbol. Figur: Livsmedelsverket 

Matcirkeln är ett pedagogiskt verktyg som togs fram av Statens institut för folkhälsa på 60-talet. Den används för att visa hur man kan äta varierat för att få i sig en bra mix av näringsämnen.  

Den nya Matcirkeln har kompletterats med bland annat vego-drycker, nötter och fröer. Baljväxter har också fått en mycket mer framträdande roll, eftersom de är livsmedel med egenskaper som gör att de passar in i fler grupper, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.  

– För att värna både hälsan och klimatet behöver vi äta på ett annorlunda sätt än i dag. Det är en av de stora framtidsutmaningarna. Det är många som vill äta mer vegetariskt och oavsett om man äter kött ibland eller inte alls kan man nu äta från alla delar av Matcirkeln, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, och en av personerna som har jobbat med moderniseringen av Matcirkeln. 

Utbudet av växtbaserade livsmedel som idag finns i butikerna ska återspeglas i den nya Matcirkeln. Till exempel så ser man numera också växtbaserade vego-drycker i mejeri-delen av Matcirkeln. 

– Det är viktigt att poängtera att endast de berikade vego-produkterna kan närma sig näringsvärdet i de traditionella mejeriprodukterna. Därför behöver den som bara äter vegetariskt välja till exempel havredryck som är berikad med kalcium och D-vitamin, säger Åsa Brugård Konde. 

Läs mer om Matcirkeln HÄR

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 09 mars 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Djupt oroande utveckling för svenskt jordbruk

Förra året var sannolikt det mest lönsamma för svenskt jordbruk sedan EU-inträdet. Detta år ser lönsamheten ut att bli sämre, men ändå historiskt sett god. Likväl är investeringsviljan inte minst i djurhållningen låg och vi går mot minskad produktion av gris, fågel och mjölk. Hesa Fredrik bör ljuda över stad och land. Den svenska naiviteten om mervärden för hela produktionsvolymen och bibehållen produktion trots nationella särregler och nationella merkostnader, måste få ett slut.

 

Kommentera