Oro kring förnyelse av spannmålsavtal

Ukraina och FN efterlyser ett nytt spannmålsavtal för att säkra den globala livsmedelsförsörjningen. 

Spannmålshandlare varnar för effekterna på de globala livsmedelspriserna om spannmålsavtalet som tillåter export av spannmål från Ukraina inte förnyas. Foto: Mostphotos

President Volodymyr Zelenskiy och FN:s generalsekreterare António Guterres sa under onsdagen att de stödjer förnyelsen av det FN-stödda avtalet som tillåter export av miljontals ton spannmål från blockerade hamnar i Svarta havet. Ukraina och Ryssland undertecknade avtalet för de första 120 dagarna i juli förra året, ett avtal som ansågs avvärja hotet om en global livsmedelskris, skriver The Guardian. 

Ukrainas president och FN:s generalsekreterare kräver en viktig fortsatt överenskommelse som tillåter att ryskt och ukrainskt vete och gödningsmedel exporteras genom Svarta havet, samtidigt finns indikationer om att Ryssland inte har för avsikt att förnya sitt deltagande. Det får spannmålshandlare att varna för potentiella risker för leveranser och över effekterna på de globala livsmedelspriserna om avtalet inte förnyas, samt vad det skulle innebära för Ukrainas sommarveteskörd. 

Avtalet har hittills möjliggjort exporten av 23 miljoner ton spannmål från ukrainska hamnar, och bidragit till att sänka de globala kostnaderna för livsmedel. 

–Det har gett en viss tröst till människor som betalat ett högt pris för detta krig, särskilt i utvecklingsländer, säger António Guterres som understryker den avgörande betydelsen av att avtalet förnyas.  

Före kriget stod exporten från Ryssland och Ukraina för cirka 30 procent av den globala vetehandeln. Från Ukrainas hamnar exporterades då varje månad mellan 5 och 6 miljoner ton spannmål, enligt International Grains Council (IGC). 

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 09 mars 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Djupt oroande utveckling för svenskt jordbruk

Förra året var sannolikt det mest lönsamma för svenskt jordbruk sedan EU-inträdet. Detta år ser lönsamheten ut att bli sämre, men ändå historiskt sett god. Likväl är investeringsviljan inte minst i djurhållningen låg och vi går mot minskad produktion av gris, fågel och mjölk. Hesa Fredrik bör ljuda över stad och land. Den svenska naiviteten om mervärden för hela produktionsvolymen och bibehållen produktion trots nationella särregler och nationella merkostnader, måste få ett slut.

 

Kommentera