Bioraffinaderiet på Sötåsen fick besök av EU-parlamentarikern Emma Wiesner

EU-projektet Green Valleys förlängs med ytterligare 3 år. Det uppmärksammades under en förmiddag på Sötåsens Naturbruksgymnasium i Töreboda 22 februari.

EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) sitter som en av två svenskar i Jordbruksutskottet. Hon summerar besöket på Sötåsen som otroligt lärorik och något som gett henne många olika perspektiv.

– Det här projektet är jätteviktigt för att Europa har ett enormt importbehov av proteingrödor. Det innebär en stor sårbarhet vilket inte minst kriget visat oss. Men det har även sedan tidigare varit en uppmärksammad fråga på grund av de miljöproblem som importen och av framför allt soja medför, sa Emma Wiesner.

Kretsloppsbaserad systemlösning

Under dagen presenterade Agnes Falkenberg Brolin, projektledare från Agroväst och Karolina Bergström,

verksamhetsutvecklare och projektledare från Naturbruksförvaltningen Västra Götalandsregionen projektet Green Valleys. Ett kretsloppsbaserat system för framställning av ett lokalt odlat proteinkoncentrat genom grön bioraffinering. Ett bioraffinaderi är en anläggning för produktion av produkter från en biobaserad råvara.

Det dansk-svenska projektsamarbetet startade 2018 och är ett projekt som finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond och Västra Götalandsregionen. Projektet hade en budget på 5,5 miljoner euro under de fyra första åren och har nyligen beviljats ytterligare finansiering med 5,1 miljoner euro för de kommande tre åren. I Sverige finns bioraffinaderianläggningen på naturbruksgymnasiet i Sötåsen. Anledningarna till att anläggningen byggdes på just på Sötåsen är flera: Det fanns redan en biogasanläggning på gården som kunde integreras med raffinaderiet och möjligheten att utnyttja den befintliga vallodlingen. Och man kunde även testa fodermedlen i gårdens ekologiska mjölk- och grisproduktion.
 

Mer vall i växtföljden

Bakgrunden till projektet är att det finns en efterfrågan på mer vall i växtföljden i framför allt Danmark. Där intensiv spannmålsodling leder till läckage av näringsämnen till sjöar, vattendrag och havet. De miljömässiga fördelarna med ökad vallodling är flera; minskat näringsläckage, en ökad kolinlagringen i marken och minskat bekämpningsbehov. En annan bakgrund till projektet är att frångå beroendet av importerad soja. Samarbetet mellan Danmark och Sverige föll sig naturligt då Danmark ligger i framkant med utvecklingen av grön bioraffinering.

– Det är viktigt att visa på att det finns ett stort värde i vallen och få in mer vall i växtföljden. Samt även att visa på att det här systemet är lönsamt både för den enskilda lantbrukaren och för klimatet, sa projektledare Agnes Falkenberg Brolin.

Målet med projektet

Målet med projektet är att främja en cirkulär och lönsam lösning för bioraffinering av gräs och klöver för produktion av grönt protein och att skapa nya cirkulära affärsmöjligheter för lantbruksbranschen. Dessutom ska restströmmarna vid framtagningen av proteinkoncentratet användas på ett resurseffektivt sätt. Presskakan och brunjuicen är två av tre produkter som framställs i bioraffinaderiet och som går att använda till biogasproduktion och till foder. Det bidrar även att öka produktionen av inhemsk energi. Rötrester från biogasproduktionen kan dessutom användas som gödselmedel vilket minskar behovet av importerad handelsgödsel. Då det både går att köra färskt och ensilerat gräs kan anläggningen användas året runt vilket skulle ge ökad lönsamhet.

Resultat hittills

Resultaten efter fyra års arbete är ett proteinkoncentrat med en råproteinhalt på cirka 50 procent, vilket motsvarar proteinhalten i soja. De utfodringsförsök som gjorts hittills visar att både kor och grisar kan tillgodogöra sig näringen i både presskakan och pressjuicen från ensilaget. Däremot kunde man i de första utfodringsförsöken se att produktionen gick ner något hos högavkastande mjölkkor över tid. 

Projektet har även visat på att konceptet är lönsamt om det placeras i nära anslutning till en biogasanläggning som då kan använda restprodukten presskaka som substrat, vilket blir fördelaktigt på flera plan inte minst ur en kostnadssynpunkt.

Mål framöver

Under de kommande tre åren är målet att genom mikrofiltrering ta bort färg och smakämnen och öka råproteinhalten ytterligare till 70 procent. Med proteinkoncentratet kommer det göras försök i att utfodra fisk som lax och tilapia som är känsliga för dessa ämnen. Utfodringsförsök med presskakan kommer även att göras med hästar, stutar, sinkor och får. Det ska även undersökas huruvida presskakan kan användas som råvarumaterial i textilindustrin och för framställning av engångsmaterial. Av presskakan ska det även genom integrering av pyrolys i systemet göras biokol som kan användas i odlingsförsök och fungera som kolsänka. Vidare ska beräkningar av miljönyttan av hela systemet göras för att se om konceptet är lönsamt.

Emma Wiesner om projektet

Vad innebär satsningen för Sveriges och EU:s del?

– Det innebär en enorm möjlighet för Europa att bli mer resilient och motståndskraftig i sin självförsörjning. Det här projektet är en del i strategin i hur vi ska minska vår sårbarhet och öka den inhemska produktionen av protein och energi både i Europa och i Sverige.

Emma lyfter nyttan i att kunna använda alla organiska restprodukter till biogas. Hon anser att biogasen är en otroligt viktig strategisk resurs som inte fått det energipolitiska fokus som det förtjänar.

– Det känns väldigt förlegat att vi inte skulle använda alla restströmmar som finns. Jag tycker att det behövs omtag i energipolitiken både på nationell och internationell nivå kring biogas, sa Emma Wiesner.