Arbetet med återvätningen pågår för fullt

Skogsstyrelsen är en av de aktörer som fått i uppdrag att driva arbetet med återvätningen av dikade torvmarker. Och intresset bland markägarna växer allt mer.

 

Bilden är tagen i ett område i Nässjö kommun där man pluggat igen och som återvätats. Foto: Ricarda Schultz


2020 pekade en statlig utredning på att det finns en ganska stor potential att minska koldioxidutsläpp från dikade torvmarker om man återställer dem och pluggar igen dikena för att höja vattennivån. Det berättar Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen. Målet är att man i Sverige ska återväta minst 100 000 hektar av skoglig, dikad torvmark fram till 2045. 

– Det viktigaste man gör när man återväter är att man stoppar torvnedbrytningen. När syret kommer åt torven så bryts det ner i stadig takt. Och om det är bördigt och kväverikt kan det även generera lustgas, säger Hillevi och fortsätter:

–Forskning har visat att det naturliga tillståndet och det återvätta tillståndet ser ganska lika ut ur växthusgassynpunkt. Då har man i stället en viss naturlig metanavgång, med mindre klimatpåverkan än den koldioxidutsläpp som sker när det är dikat, på bördigare torvmarker. 

– Det är ändå så pass nytt och jag tror att skogsägarna behöver betänketid. För de flesta som inte är specialintresserade så har ändå informationen om detta kommit ganska snabbt inpå, säger Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen som ändå är positiv till responsen så här långt. 
Foto: Viveka Bollmark

Så går det till:

Efter 2021 utvecklade Skogsstyrelsen en avtalsform för skogsbrukarna, vilket innebär att mark­ägaren ersätts för minskat markvärde, baserat på hur produktiv marken är. Man har även arbetat hårt med olika informationskampanjer för att informera om hur viktigt det är för minskningen av koldioxidutsläpp och vad ingreppet i skogen innebär för markägaren. Och sedan dess har intresseanmälningarna trillat in i allt stadigare takt. Skogsstyrelsen hjälper dem som är intresserade med det praktiska.

– Vi kollar om de har lämpliga objekt som går att plugga utan att det skadar allmänna eller enskilda intressen, så som grannar eller vägar. Detta gör vi genom att kika på höjdkurvor och vi använder alltid en viss säkerhetsmarginal.

Efter avverkning pluggas dikena på strategiska ställen och markägaren får ersättning för det påverkansområde som uppstår. Vilket i normalfallet är detsamma som avtalsområdet.  

– Vi ersätter det området baserat på hur produktiv marken är. 

Efter återvätningen blir marken inte impediment, men produktionsnivån sänks. Man behöver inte dikesrensa, markbereda eller plantera. Det räcker med självföryngring. Och när det har blivit fuktigare så brukar det bli ett lövuppslag. Och vill man så sköter man det med röjning och framgent via plockhuggning. 

Uppsökande verksamhet

För att nå ut till fler mark­ägare med potentiella objekt har Skogsstyrelsen även börjat med uppsökande verksamhet. 

– Vi letar upp bra objekt som ser bra ut på kartan och så kontaktar vi markägaren och informerar om återvätningsavtalen och hör efter om intresse finns. 

Hillevi uppskattar att omkring 15–20 procent av markägarna är intresserade av återvätning eller åtminstone är nyfikna på vad det innebär och vill veta mer. 

– Det är ändå så pass nytt och jag tror att skogsägarna behöver betänketid. För de flesta som inte är specialintresserade så har ändå informationen om detta kommit ganska snabbt inpå, säger hon och fortsätter.

– Framåt ska vi bli bättre på att undvika välväxande unga och medelålders bestånd i våra utsök på kartan.

Kräver större finansiering

I år siktar Skogsstyrelsen på att skriva avtal på omkring 1 000 hektar och tillsammans med länsstyrelsen och de andra aktörerna som också arbetar med detta ska man årligen komma upp i 5 000 hektar för att nå det slutgiltiga målet till 2045. Hillevi tror att det kan vara rimligt, men säger att det behövs större finansiering än i dag. Hon menar också att återvätningen i sig i det stora hela ändå inte gör så stor åverkan i slutändan. 

– Om man återväter 100 000 hektar och sänker produktionen mellan 1–2 kubikmeter per hektar för de här områdena, så blir det sammanlagt 150 000 kubik mindre per år. Och det är så pass lite om man jämför med de 80–90 miljoner hektar som avverkas årligen. Det är inte mycket och det skulle förbättra skogsbrukets koldioxidbudget påtagligt. Just dessa kubikmetrar är till och med sämre för klimatet än olja och kol.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 22 mars 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera