Valen du gör kan minska behovet av jordbearbetning

Georg Carlsson, är professor på SLU. Där han forskar och undervisar om vad som utgör ett hållbart odlings­system. 

 

Georg Carlsson, är professor på SLU forskar och undervisar om vad som utgör ett hållbart odlingssystem.
Foto: Jordbruksaktuellt 


– Jag tror att vi under en väldigt lång tid framöver, kommer behöva både mekanisk jordbearbetning och en viss mån av kemisk kontroll i det konventionella jordbruket. Men att vi kommer behöva kombinera dem genom integrerat växtskydd, där vi använder konkurrensstarka grödor, en varierad växtföljd som minimerar risken för skadegörare och där vi använder kemiska preparat som en mindre del i ett system, säger Georg Carlsson, professor i hållbara odlingssystem på SLU, när han siar om vad som kommer i framtiden.

Enligt Georg handlar hållbara odlingssystem både om valet av grödor och hur man sköter grödorna, både sett till växtföljd, jordbearbetning och annan skötsel. Men det handlar också om hur grödorna används i slutändan, till exempel om de går till humankonsumtion eller till djurfoder.

– Hur ska man då få det att bli så hållbart som möjligt? Utifrån vad jag har lärt mig, så handlar det väldigt mycket om att ha en mångfald av grödor så att man får in en variation i odlingssystemet och kan förlita sig på naturliga processer till så stor utsträckning som möjligt, och ekosystemtjänster som biologisk kvävefixering i stället för att gödsla varenda gröda.

Valet av grödor

Några tips på att förbättra sin jordhälsa kan exempelvis vara att få in mer baljväxter och mer variation mellan olika grödor. Att hålla marken bevuxen så mycket som möjligt är också positivt. Det hänger ihop med hållbarhet, eftersom man minimerar förlusten av växtnäring med hjälp av exempelvis vall eller mellan­grödor, vilket ger en lägre miljöpåverkan och minskar behovet av gödsel. 

– Det är ju komplext. Men exempelvis är ju flerårig vall­odling väldigt gynnsam för många parametrar som är kopplat till jordhälsa. Med en vall som ligger i flera år, då är ju marken bevuxen nästan året om och man behöver inte störa jorden, genom att plöja eller harva.

Men om man primärt ska inrikta sig på grödor till humankonsumtion, vilket är positivt för hela livsmedelssystemets klimatpåverkan, då kommer man även in på en målkonflikt. För om vi ska odla mer livsmedelsgrödor så blir det också mindre vall. 

– Det går att till viss del kompensera för mindre vall, med hjälp av mellangrödor, dock inte fullt ut eftersom mellangrödor endast växer under en del av året. Men man kan göra vad man kan med mellangrödor, för att få mera rötter och ökad kolinlagring och för att ta vara på näringen i jorden. 

En viktig avvägning

Enligt Georg har bevuxen mark väldigt många fördelar för jordhälsan. Där finns levande rötter som binder kol och bidrar till bra jordstruktur och som innebär att det finns energi och näring för marklivet, jämfört med om man skulle ha plöjd mark eller obevuxen mark. 

– Där lagras inte lika mycket energi och det finns risk för jorderosion och näringsförluster. Sen den själva fysiska störningen av jorden, jordbearbetningen, påverkar ju också. Att störa så lite som möjligt är ofta positivt. 

Men ibland krävs det att man plöjer för att luckra upp det översta jordlagret eller för att undvika ogräsproblem som kan uppstå med en del växter. 

– Så det är heller inte helt enkelt att säga att man aldrig ska plöja och att det enbart är bättre för jordhälsan att köra plöjningsfritt. Men det är en avvägning. Det går ju att lära känna sin jord och veta om den fungerar bra, säger Georg.

En fjärdedel av världens användning av kvävegödsel och cirka 115 miljoner hektar åkermark skulle kunna sparas om alla baljväxter samodlades med spannmål i stället för att odlas i renbestånd, menar Georg Carlsson professor i hållbara odlingssystem på SLU. På bilden syns samodling av åkerböna och vårvete. Foto: Georg Carlsson

Samodla flera grödor 

Att samodla flera grödor på samma fält kan också ha stora fördelar för markstrukturen och jordhälsan.

– En fördel är att ogräsen får mindre utrymme jämfört med om man odlar baljväxter i renbestånd. Exempelvis är ärtor och åkerbönor lite långsamma i etableringen på våren vilket lämnar plats åt ogräset att gro och konkurrera med grödan. Men om man samodlar med vete eller annat, får man fram en konkurrenskraftig gröda, som hjälper baljväxten att konkurrera med ogräs. 

En annan positiv effekt är att man totalt sett får ett bättre kväveutnyttjande, och optimerar baljväxtens kväveupptagning. Samtidigt som spannmålen får bra tillgång till markkväve eftersom baljväxter inte behöver markkväve. Det blir även lägre risk för kväveläckage eftersom spannmålen tar hand om det på ett effektivt sätt, så det blir mindre kväve kvar i marken efter skörd, än om man bara odlar balj­växter. 

– Att samodla grödor på det sättet, gör också att man behöver bearbeta mindre med ogräsharv eller radhacka. Troligtvis behöver man inte heller använda lika mycket herbicider, vilket är bättre för miljön.

Fördelar och nackdelar med att ha mellangrödor som täcker marken, enligt Georg Carlsson

Fördelarna:

  • Minskar risken för erosion.
  • Minskad förlust av växtnäring/kväveläckage.
  • Man får in mer kol i systemet, som kan bidra till både mullhalt och kolinlagring.
  • Beroende på vilken mellangröda man använder, kan själva växten även gynna biodiversiteten. 
     

Nackdelar:

  • Rent ekonomiskt innebär det en kostnad, både att lägga tid på och köpa utsäde till mellangrödan. Så det är en kortsiktig försämring av lönsamheten, även om den på lång sikt kan förbättra lönsamheten.
  • Fel val av mellangröda, kan riskera att föröka en sjukdom eller skadegörare. Det är exempelvis känt att oljerättika kan föröka klumprotsjuka om man inte väljer en resistent sort, vilket då kan försvåra rapsodlingen.
  • Bevuxen mark kan vara mer gynnsam för sniglar, vilket också försvårar för rapsodling. 
  • Med mellangrödor kan även utsläppen av lustgas bli högre. Man håller ju kvar kvävet, men sen kan det brytas ner vid fel tidpunkt och i stället skapa högre lustgasutsläpp.

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 23 mars 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera