Investera i framtiden
Krönika: Den årliga tillväxttakten i marknaden för utlåning till lantbrukstaxerade fastigheter har de senaste tio åren enligt SCB legat stadigt runt cirka 6 procent. Vid halvårsskiftet 2022 blev det en dramatisk förändring. Den senaste statistiken visar på en årlig tillväxttakt på 1,6 procent och under februari blev det till och med en nettominskning på cirka en halv miljard kronor avseende utestående lån i marknaden.
Vad betyder detta i praktiken, bortom statistiken? En slutsats är att gruppen ”ägare till lantbrukstaxerade fastigheter” har möjlighet att anpassa sig till rådande omständigheter. Högre ränta betyder högre kostnader och då finns det resurser att amortera ned skulderna för att möta de ökande räntenivåerna. Låt vara att de likvida tillgångarna och därmed möjligheterna skiljer sig åt mellan företagen, men sett till hela kollektivet sker det en bantning av skulder i balansräkningen. En styrka för branschen att kunna visa upp.
Om den förra slutsatsen var positiv så finns det även andra aspekter. En lägre utlåning kan också tyda på att investeringar för framtiden avstås eller skjuts på framtiden. Inom området hållbarhet brukar ett argument vara att vi inte ska låna av våra barn, vilket blir fallet när världen lever över sina tillgångar. Ett mått brukar vara när Earth Overshoot Day inträffar och för Sverige skedde det i år redan den 3 april. Den lägre utlåningen indikerar att nödvändiga investeringar kanske inte blir av.
Det kan gälla både investeringar i grön energi, såsom solceller eller solcellsparker, men även nya produktionsanläggningar för animalieproduktion inom Sveriges gränser. För att i framtiden tillhandahålla livsmedelssäkerhet för våra barn behövs en inhemsk produktion som uppfyller både djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och en högre självförsörjningsgrad. En långsiktighet som alltid präglat den gröna näringen är fortsatt viktig så vi kanske behöver låna för våra barn, och då menar jag inte till insatsen för det första boendet.
Det finns olika typer av skulder. Underhåll krävs även i kärva tider för att företagen inte ska bygga upp teknikskulder. Att leva på rost och röta är inte långsiktigt hållbart. Till slut blir det ohållbart. Kan inte låta bli att dra parallellen till Stockholm, där stora investeringar gjordes i infrastruktur på 50-talet och som nu behöver åtgärdas på en och samma gång med stora kostnader och störningar som konsekvens.
Utmanande tider med osäkerhet kräver kloka investeringsbeslut för att möta kommande generationers behov.
Rolf Åttingsberg
Handelsbanken
