Medeltalsberäkningen 2022 visar: Hög nivå och positiv riktning

Fler avvanda smågrisar per kull och lägre foderförbrukning hos slaktgrisarna är några av de framsteg som gjorts det senaste året. Det visar WinPig-gruppens senaste medeltalsberäkning över produktiviteten inom svensk grisuppfödning.

– Det är positivt att vi ser att bland annat foderomvandlingsförmågan ökar hos våra slaktgrisar och att vi avvänjer fler smågrisar per sugga. Vårt mål är att bidra till att utveckla företagen med hjälp av intensiv rådgivning både inom djurhälsa och produktion från bland annat Gård & Djurhälsan, säger Anna Kilsby, Gård & Djurhälsan om produktiviteten enligt 2022 års medeltalsberäkning. Foto: Gård & Djurhälsan

Antalet producerade smågrisar ryckte 2022 uppåt med 0,7 från året innan. Här bidrar fler levande födda smågrisar, lägre smågrisdödlighet, något fler kullar per årssugga samt färre digivningsdagar och improduktiva dagar till det goda resultatet.

Medeltalen för slaktgrisuppfödning har inte rört sig lika mycket, om man jämför 2021 och 2022. Störst skillnad syns på fodereffektiviteten, där en förbättring med 0,2 MJ NE per kilo tillväxt gjorts. Slaktvikterna ligger fortsatt på höga nivåer och dödligheten är med internationella mått mätt föredömligt låg.

Tuffa tider

Resultaten går alltså entydigt åt rätt håll.

– Det är viktigt att svensk grisproduktion fortsätter att hålla en mycket hög nivå och att utvecklingen fortsätter i en positiv riktning. Det finns fortfarande en potential för många av besättningarna att nå ännu högre med dagens avelsmaterial. År 2022 var ett år där kostnaderna inom lantbruket steg kraftigt bland annat på grund av kriget i Ukraina. I tuffa tider är det extra viktigt att optimera sin produktion för bästa möjliga resultat, konstaterar Anna Kilsby, affärsområdeschef gris på Gård & Djurhälsan.

Önskar större underlag

Produktivitetsförbättringen mellan år 2021 och år 2022 är större än förändringen året innan. Den bästa fjärdedelen av smågrisbesättningarna hade 13,5 avvanda per kull. 
Foto: Emma Sonesson

Medeltalen används bland annat för internationell benchmarking, och ett så brett underlag som möjligt är viktigt.

– I 2022 års medeltal ingår ett något lägre antal besättningar men fler slaktgrisar än året innan. Tyvärr har antalet suggor som är med i medeltalen sjunkit med cirka 3 000 stycken vilket också speglar den nedgång på antalet suggor vi har i Sverige. Vi önskar inför nästa årsmedeltal att ännu fler besättningar skickar in sina produktionsresultat för att få en än tydligare bild av svensk grisproduktion, säger Anna.

 

Produktionsresultat smågrisuppfödning

  Medeltal 2021 Medeltal 2022 Bästa 10 % 2022

Producerade smågrisar per årssugga

27,7

28,4

32,8

Levande födda smågrisar per kull

15,1

15,4

15,8

Antal avvanda smågrisar per kull

12,5

12,9

13,9

Antal digivningsdagar

32,8

32,6

31,3

Dödlighet födsel-avvänjning (%)

16,9

16,6

12,0

Grisningsprocent

86,9

87,6

93,0

I statistiken för 2022 ingår resultat från 52 110 suggor. Resultaten från de 10 procent bästa utgår från måttet producerade smågrisar per årssugga. Statistik över fler resultatmått finns att ta del av på Gård & Djurhälsans hemsida.

Produktionsresultat slaktgrisuppfödning

  Medeltal 2021 Medeltal 2022 Bästa 25 % på foder-
effektivitet 2022

Slaktvikt, kg

93,2

93,3

93,2

Tillväxt, g/dag, korrigerad

989

990

1 035

Foder-
effektivitet,
MJ NE/kg tillväxt, korrigerad

24,8

24,6

22,1

Köttprocent

58,6

58,6

58,6

Dödlighet, %

1,7

1,7

1,6

Foderdagar
per gris

93

92

89

I statistiken för 2022 ingår resultat från 437 982 grisar. Måtten för tillväxt och fodereffektivitet har korrigerats till 30 kilos insättningsvikt och levandevikt vid slakt på 115 kilo. Statistik över fler resultatmått finns att ta del av på Gård & Djurhälsans hemsida.

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 27 april 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera