Kokontrollen firar 125 år
Veteranen som föddes 1898 har bidragit till att ett svindlande antal kor har varit med och berikat den anrika kodatabasen.
I dag är 77 procent av Sveriges mjölkbesättningar anslutna till Kokontrollen, en organisation som syftar till att registrera och analysera mjölkkornas avkastning. Syftet med detta är att kunna använda informationen för att förbättra utfodring och avelsarbete inom besättningarna, samt att underlätta rekrytering av nya djur, skriver Växa på sin hemsida.
Genom att ha en kontinuerlig kontroll över mjölkproduktionen kan man identifiera vilka kor som är de mest produktiva och vilka som eventuellt behöver förbättra sin hälsa eller utfodring. Informationen kan sedan användas för att justera utfodringen och avelsarbetet så att besättningens totala avkastning ökar.
I Sveriges första kontrollförening var det ett antal djurägare som gick ihop och anställde en kontrollassistent. Djurägarna erbjöds därefter mjölkvägning, fetthaltsanalyser, beräkningar, bokföring och utfodringsservice. Sedan dess har utvecklingen snabb gått framåt. 2019 lanserades managementverktyget MinGård. Alla mjölk- och köttproducenter som är anslutna till Kokontroll, Härstamningskontroll eller KAP fick tillgång till verktyget.
Några milstolpar
1898: Hvilans kontrollförening bildas med Nils Hansson i spetsen. Kontrollföreningarna lade grunden för hela avelsverksamheten med ett gediget register av härstamning, födelsedatum, kalvningar, betäckningar, avkastning och fetthalt.
1943: Södra Luggude seminförening blev den första seminföreningen.
2010: Instrumentpanelen lanseras och kan visa status för besättningens produktion och djurflöde. Data hämtas in från Kokontroll, mjölkleverans, seminbokföring, kalvningar och förflyttningar.
Läs om fler milstolpar på: https://q.ja.se/QDmcz Källa: Växa