Fortfarande många frågetecken kring ändringen av andelstal

Den nya lagändringen skulle göra det enklare för landets vägsamfälligheter att ändra andelstalen. Men fullt så enkelt har det inte blivit. 

Förra året pratade Jorbruksaktuellt med Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) om lagändringen som föreningen kämpat länge för att få till. Lagen har förvisso gjort det enklare för vägsam­fälligheter att ändra andelstalen. Numera räcker det med ett stämmobeslut med två tredjedelars majoritet för att en ändring ska kunna göras. Men ändringen ska fortfarande registreras hos Lantmäteriet, och det är det fortfarande en del vägsamfälligheter som missat. Det menar Therese Svedberg, lantmätare på Riksförbundet Enskilda Vägar som reder ut en del av frågetecknen: 

– Även de här nya stämmobesluten om att ändra ett andelstal måste skickas in och bli godkända av lantmäterimyndigheten för att bli rättsligt gällande. 

Det råder även oklarheter bland föreningar hur mycket myndighetens godkännande och registrering kostar.

– I dagsläget tar Lantmäteriet ut en grundavgift, plus en avgift per nedlagd timme, alltså en slags timtaxa. Och eftersom detta är så pass nytt har vi inte sett så många exempel än för att på förhand kunna säga vad en sådan här prövning och registrering kostar, säger Therese och berättar att en del föreningar själva valt att avvakta med att skicka in sina ändringar, eftersom man inte vill vara först ut med den här nya handläggningen.

Nyligen valde Lantmäteriet även att höja grundavgifterna för att handlägga en ändring av andelstal med överenskommelse från 3600 till 6500 kronor och vid ändring av andel med styrelsebeslut från 1800 till 3200 kronor.  vilket är mycket pengar för en vägförening. Den höjda avgiften gör att många föreningar struntat i att skicka in sina ändringar, men ändå använder de ändrade andelstalen vid debitering. Men det kan ställa till problem på sikt.

– Då blir ju inte andelstalen rättsligt gällande för de här fastigheterna. Vilket påverkar föreningarnas möjligheter om exempelvis debitering utifrån dessa andelstal. Även möjligheten att kunna kräva in betalningen via Kronofogden som de annars har rätt till kan påverkas. 

Inte rättslig medlem

En annan sak som försvårar arbetet för vägföreningarna är att man bara får ändra befintliga fastigheters andelstal. I praktiken kan det finnas fastighetsägare som inte har några formella andelstal men som ansetts vara medlemmar ändå och som betalat en avgift under lång tid tillbaka, men som vid en ändring inte räknas som rättslig medlem. 

– De fastigheterna får man lösa genom att skriva en överenskommelse enligt den 43 § anläggningslagen eller så måste det prövas med en ny anläggningsförrättning som görs via Lantmäteriet. 

Kosta mindre

Ett annat krav är att de ändringar som görs inte får strida mot anläggningslagen och att även eventuella ersättningar till följd av de ändrade andelarna ska bedömas och ingå i underlaget till stämmobeslutet. 

När lagstiftaren överlät till föreningarna att själva ta beslut i samband med stämma, var tanken att det skulle kosta mindre för föreningarna att ändra andelstalen jämfört med att ändringarna skulle prövas vid en lantmäteriförrättning. Men det gjorde också att utredningsansvaret och bedömningarna kring andelstalen och hur de ska fördelas och omfördelas lades på föreningarna själva. 

– Men föreningarna har väldigt olika förutsättningar till att göra detta. För vissa är det enkelt att komma fram till vilka andelstal en fastighet ska ha, eftersom de har tillgång till bra underlag, men för andra krävs det att man tar in en konsult som hjälper till med arkivutredningar för att komma vidare och det i sin tur innebär även en kostnad. 

Förändringarna som kommit genom den nya lagändringen blev enligt Therese inte riktigt den förenkling som REV och deras medlemmar ursprungligen hoppats på. Therese har ändå förståelse kring att det inte gick att införa den än mer förenklade ”Finlands modellen” här i Sverige. 

 – De rättsliga förutsättningarna vi har i dag, för både gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar, gör ändå att denna nya lag kommer att underlätta för många föreningar att få till förändrade andelstal både snabbare och till en lägre kostnad än vid motsvarande förrättning. 

Ta fram exempel

REV håller vid behov webbseminarium för sina medlemmar kring ändring av andelstal med den nya stämmolagen och stöttar vid behov deras medlemsföreningar med råd hur de kan gå till väga. 

 – Vi arbetar även med att ta fram exempel för att underlätta för föreningarna, men där är vi inte riktigt i hamn än, säger Therese och välkomnar medlemmarna att höra av sig med frågor. 

Lantmäteriet: Vi måste täcka våra egna kostnader

Den 1 februari 2023 skedde flera förändringar av Lantmäteriets avgifter inom förrättningsverksamheten. Och de prisjusteringar man gjort ska göra det enklare för kunderna att förstå och förutse vad det kostar att få en ändring av andelsta­ len registrerad. Det berät­tar Svante Dolff, enhetschef för Fastighetsbildning på Lantmäteriet för Jordbruksaktuellt. Bland annat övergår man från flera olika timkostnader till enbart två.

– Nivån och strukturen/ uppbyggnaden för grundbe­loppet och tilläggsbeloppet för en lantmäteriförrättning höjs från 3600 kronor till 6500 kronor. Det finns även ett tilläggsbelopp på 12 000 kronor när förrättningen omfattar sex fastigheter eller mer, berättar han.

Han förstår att en del av deras kunder kan tycka att avgifterna känns höga, men säger samtidigt att de höjda avgifterna är angelägna för att täcka Lantmäteriets egna kostnader eftersom myn­ digheten inte finansieras av staten utan är avgiftsfinan­ sierad

– Tidigare var detta åtgär­ der som inte bar sina egna kostnader, vilket gjorde att det inte gick ihop ekono­ miskt, säger han.

Men han anser även att de lagarna som finns gällande vägfastigheter, som instifta­ des på 70­talet och som i dag till stor del även styr prisbil­den, borde uppdateras. Och att själva administrationen runtomkring borde förenk­las, genom exempelvis digi­talisering.

– Vi har själva tryckt på politikerna kring detta, men med allt som händer i vår omvärld ligger tyvärr inte dessa frågor särskilt högt på agendan.

Svante poängterar trots detta att det är viktigt att vägföreningarna registrerar sina ändringar, även om man upplever det som kost­samt, så att de blir juridiskt korrekta. Han säger också att handläggningstiderna generellt sett har varit för långa, men att man nu ser ljuset i tunneln.