Vad har hänt med rapsen i Skåne?

Flera problem under hösten och vinter har bidragit till att minst 8 000 hektar raps gått om intet i Skåne. Albin Gunnarson på SFO förklarar varför.

­ – Vi bedömer att det allt som allt försvunnit 8 000 hektar, kanske lite mer. Men sen är allmäntillståndet i många fält inte så bra och där kommer skörden inte bli så bra. Så den svenska skörden kommer ju inte bli lika bra som förra året, säger Albin Gunnarson  försök och utvecklingsenheten på Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO).

– Det finns alla sorters problem i Skåne. Och det började redan med en väldigt torr höst från Skåne till Blekinge och det kördes ju upp en del raps redan då, säger Albin Gunnarson ansvarig för försök och utvecklingsenheten på Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO).

En del raps fick inte tillräckligt bra uppkomst och dåligt med regn. Andra delar som fick lite bättre med regn, växte sig i stället för stor och fick för mycket vinterskador.

– Och sen har vi den här rapsen som grodde väldigt sent och var för liten. Den växte till sig under en varm vecka i slutet av oktober. Men nu när vi kommer till våren ser man att de fälten har haft det jobbigt. De har grundare rotsystem eftersom etableringen blev för sen.

Plötslig temperaturskillnad

Hösten var dessutom ganska varm, med temperaturer upp mot 20 grader i slutet av oktober, som sedan följdes av en plötslig köldknäpp i slutet av november. Och Albin tror att den plötsligt stora temperaturskillnaden helt enkelt gick lite för snabbt.

– Våren har sen varit ganska torr och kall, och vi har inte fått ett så tidigt kväveupptag som vi hade önskat utan det har skett ganska sent och då har rapsen inte orkat att kompensera sig. Då har ytterligare raps försvunnit.

Problem med skogsduvor

Ett annat nytt problem som uppstått på våren är skogsduvor som käkar av de svaga rapsfälten.

– Det hade vi hos någon enstaka odlare i fjol. Men nu flyger de ut till de svaga fälten och äter nästan hela fält. Om det hade regnat och varit lite bättre väder så hade den nog växt ifrån duvorna, men nu klarar den inte av det.

Men variationen är stor i hela Skåne och det finns även raps som klarat sig bra.  

– Jag åkte nyligen själv tvärsöver Skåne från Svalöv ner till Simrishamn och det finns alla sorter. Det finns väldigt mycket dålig raps, men det finns bra raps också.  Och den som ser bra ut är väldigt bra.

Hur stor andel har gått förlorad?

­ – Vi bedömer att det allt som allt försvunnit 8 000 hektar, kanske lite mer. Men sen är allmäntillståndet i många fält inte så bra och där kommer skörden inte bli så bra. Så den svenska skörden kommer ju inte bli lika bra som förra året.

Albin tror ändå att Sverige kommer vara självförsörjande på raps även efter årets skörd.

Kan bero på sortval

 Eventuellt tror Albin att sortvalet kan ha spelat roll i vissa fall denna vinter.

– Det är inga dåliga sorter, vi har odlat dem i flera år. Men vi vet ju att DK EXsteel som var den sorten som såldes mest i fjol, har lite sämre vinterhärdighet. Den är ju inte odlad i praktiken i så många år så vi vet inte riktigt än hur bra vinterhärdighet den har.

Enligt Albin har man haft många milda vintrar och det krävs ännu mer erfarenhet av kalla vintrar innan man kan överväga vilka sorter som klarar övervintring bättre. Men det finns pågående fältförsök i landet med vinterskador där man ska utvärdera vinterhärdigheten i sort.

– Det finns andra sorter som klarat vintern jättebra. Så rapsodlingen är inte på något sätt hotad. Men får man 15 grader kallt, med blåst och ingen snö så är det tufft.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 17 maj 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Som man bäddar får man ligga

Krönika: Snart är det sommarlov för alla som i framtiden ska försörja oss. Några vet vad de vill jobba med, andra inte. En del har sommarjobb, andra inte. Många gånger leder sommarjobbet till insikter, både om arbetsliv och sig själv. För att möta framtida behov behöver rekryteringsunderlaget för rådgivare till lantbruket breddas. Hur många sommarjobb skapas det egentligen inom de gröna näringarna som tillsätts utanför familjekretsen? 

Kommentera