Beredskapen måste värderas högre

På en del platser i landet har Distriktsveterinärerna svårt att upprätthålla beredskapen. Och just nu råder det stort tryck på hela branschen.

– Sen några år tillbaka har veterinärbristen i landet blivit mer kännbar. Hela sektorn har ökat väldigt mycket i omfattning och både möjligheten och incitamenten från djurägare att behandla sina djur har ökat. Det gör att det är ett stort tryck i hela branschen just nu. Medan antalet veterinärer över tid inte blivit så många fler. Detta bidrar till att det finns en brist på veterinärer i landet, säger Hillevi Lindström, chef på Distriktsveterinärerna.

Hillevi förklarar att veterinär­vårdsmarknaden genomgått stora förändringar senaste åren. Färre företag praktiserar allmänvård samtidigt som marknaden för sällskapsdjur ökat. När det kommer till lantbrukssektorn råder det brist på legitimerad personal som arbetar kliniskt, vilket leder till stor konkurrens om medarbetare. Samtidigt frånträder privata veterinärer beredskap i allt snabbare takt och därför täcker nu Distriktsveterinärerna in ett större geografiskt område än någonsin. Något som blir en stor utmaning med rådande veterinärbristen. 

Svårt med bemanning

Just nu har Distrikts­veteri­närerna ett par områden som är svåra att bemanna och där man inte täcker beredskapen fullt ut just nu. Samtidigt kommer signaler, bland annat från, Sveriges Veterinärförbund (läs nedan) att många veterinärer överväger att lämna yrket.  

Hur ska man få veterinärerna som redan är anställda att vilja stanna och orka med i längden?

– Inom Distrikts­veteri­närerna pågår ett stort arbete för att utveckla arbetssätt, arbetsmiljö och villkor.  En god arbetsmiljö och bra förutsättningar för utveckling och återhämtning i arbetet står högst på agendan för oss. Men vi behöver bli fler som är delaktiga i beredskapen. När man blir för få då blir det svårt att få riktig återhämtning och då blir det för tungt. Man behöver kunna hantera sitt privatliv på ett bra sätt. vilket är helt rimligt, säger Hillevi.

Hon berättar också att Distriktsveterinärerna själva arbetat med ett antal trygghetsskapande funktioner och en bättre fördelning av resorna på kvällar och helger. Bland annat genom en nationell beredskapstelefon, dit djurägare kan ringa för att få råd och hjälp med bedömning av hur akut ett fall är. Beredskapstelefonen ska också hjälpa till att avlasta veterinärer i beredskap och i vissa fall hänvisa till annan instans om närmaste mottagning inte har möjlighet att ta emot fler fall. Detta menar Hillevi hjälper till och säkrar beredskapen.

Efterfrågat utredning

Enligt Hillevi har Jord­bruks­verket och Distrikts­veteri­närerna tidigare önskat att utformningen av den veterinära beredskapen utreds. Och Hillevi ser positivt på att det gjordes en utredning som blev klar i höstas, och menar att den gav en hel del förslag. Bland annat ett som handlar om att beredskapsuppdraget skulle begränsas under del av natten. 

– Jordbruksverket bedömer att förslaget som utredningen lägger är intressant, samtidigt som vi ser att det har flera utmaningar som behöver tas om hand om. Har man ingen beredskap under vissa timmar på natten så riskerar djur att inte att få någon vård under de timmarna, säger Hillevi.

Hon menar att frågan är komplex och behöver utredas bredare än vad man gjort i utredningen. 

Tror du att det utökade antalet platser på veterinärutbildningen kommer att hjälpa den här situationen?

– De är absolut ett tillskott i rätt riktning, men det kommer ju ta tid innan de får sin examen och kan arbeta. Och det kommer inte hjälpa hela situationen, säger Hillevi och berättar att man även arbetar för att kunna anställa fler veterinärer från andra länder. 

Men hon tror att det behöver göras ännu mer:

– Jag tänker att man över lag behöver uppvärdera beredskapsarbetet i Sverige. Det handlar om resurser och att värdera beredskapen högre. Den har nog tagits ganska mycket för given men vi måste utveckla det här och hitta nya sätt om vi vill ha kvar den här fina servicen.