Försörjningsförmågan – ett viktigare mervärde

Länge var det låg miljöpåverkan, god djurvälfärd och en låg antibiotikaanvändning som toppade de svenska mervärdena inom livsmedelsproduktionen. Men nu har dessa fått sällskap av försörjningsförmågan och beredskapsperspektivet.

Klicka på bilden för att förstora texten. Grafik: Malin Strandli, källa Jordbruksverket. 

Jordbruksverket har tagit fram en uppdaterad rapportserie om de svenska mervärdena. I dessa framhålls att en konkurrenskraftig och robust produktion är av största vikt för att landets befolkning ska ha tillgång till mat både i fred och kristider.

– Pandemin, utbrott av smittsamma djursjukdomar, sommartorka och kriget i Ukraina har visat hur sårbart livsmedelssystemet är och hur lätt tillgång och priser på mat kan rubbas. En hög försörjningsförmåga är extra viktigt när störningar påverkar produktion och handel med livsmedel och insatsvaror. Men eftersom det tar tid att såväl öka som förändra livsmedelsproduktionen behöver vi ha en god beredskap även i lugnare tider. Livsmedelsproduktionen behöver också vara lönsam och konkurrenskraftig, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

En ökad kunskap bland konsumenter om vilka de svenska mervärdena är kommer leda till att fler köper svenskt, vilket stärker lönsamheten, konkurrenskraften och försörjningsförmågan, menar hon.

Klicka på bilden för att förstora texten. Grafik: Malin Strandli, källa Jordbruksverket. 

Läs mer om de svenska mervärdena och ladda ner de olika rapporterna: https://q.ja.se/xf2tk

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 26 maj 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera