Det krävs mer för att klara kommande kriser

Det råder ingen brist på mat i EU trots att kriserna avlöst varandra de senaste åren. Men mer behöver göras för att säkra livsmedelstillgången inför framtiden.

Rysslands invasion av Ukraina är något som påverkar EU på många sätt. I Janusz eget hemland Polen för kriget tankarna tillbaka till historien.
– I Polen känner vi väl till vad ett krig med Ryssland kan innebära. Mellan Polen och Ukraina rinner den lilla floden Bug. Den kan ses som en gräns till både EU och Nato. Och aldrig någonsin förut har Ryssland nöjt sig med att stanna på andra sidan floden, säger han. Foto: Madeleine Rapp

Sedan jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski, och den övriga kommissionen inledde sin mandatperiod har EU och resten av världen kommit att påverkas av både pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Stora världs­händelser som fått konsekvenser för både jordbruket och hela livs­ medelssektorn.

– Min tid som kommis­sionär har till stor del handlat om krishantering, konstaterar Wojciechowski när han tar emot Jordbruksaktuellt på sitt kontor i Berlaymont, EU­kommissionens byggnad i Bryssel.

Ovanifrån ser Berlaymont ut som ett stort kors med assymetriska flyglar. Byggnaden ligger på Rue de la Loi, vid Schumanplatsen strax öster om Bryssels innerstad, i ett område som kallas ”europeiska kvarteret”. Där återfinns också en rad andra byggnader som används av Europeiska unionens institutioner, organ och byråer. På andra sidan gatan ligger Justus Lipsius-byggnaden, där rådet har sitt säte. Foto: Madeleine Rapp

Men kriserna har gjort att livs­medelssäkerhet blivit en het fråga inom unionen. Och det är en utveckling som Wojciechowski ändå ser positivt på. Han menar att många i dag inte förstår kopp­lingen mellan lantbruket och att ha mat på bordet.

– Om vi vill äta mat så behöver vi ha ett fungerande lantbruk. Och vi borde vara tacksamma för våra lantbrukare, speciellt efter dessa år av krig och pandemi. Trots kri­serna har vi hittills inte upplevt någon brist på mat inom EU. Och vi har kunnat exportera mer mat än vi har behövt importera.

LANTBRUKET BEHÖVER STÄRKAS

I den stora kommissions-byggnaden Berlaymont har Janusz Wojciechowski sitt kontor. Säkerheten kring byggnaden är rigorös med vakter på utsidan och en flygplats-liknande säkerhetskontroll väntar besökare på insidan. Foto: Madeleine Rapp

På kort sikt menar han att till­ gången på livsmedel är säkrad, men ur ett längre perspektiv är han övertygad om att mer behö­ver göras för att stärka lantbru­ket. Framför allt om det ska vara möjligt att klara av klimatföränd­ringarna och andra kriser i fram­tiden. Wojciechowski berättar att både han och den övriga kommis­sionen arbetat hårt för att få till en hållbar omställning både inom livsmedelssektorn och andra delar som rör EU för att nå de uppsatta klimatmålen. Bland annat genom Den gröna given och Farm­ to­ Fork­ strategin. Där hela livsmed­elssektorn och jordbruket är en stor och viktig del.

"Agriculture is not an industry; the land is not a factory and animals are not machines. And I don’t think that production should be too intensive, because we have to save the agriculture potential for the next generation.” 
 

Jordbrukskommissionär, 
Janusz Wojciechowski

– Jordbruket är inte en indu­stri, jordbruksmarken är inte en fabrik och djur är inte maskiner. Personligen tycker jag inte att pro­duktionen bör vara för intensiv, för vi måste bevara potentialen att fortsätta producera mat till kom­mande generationer. Genom att ta hand om jordarna och verka för ett hållbart jordbruk.

Men han förstår samtidigt att det krävs både mer pengar och en förståelse för lantbrukarnas situ­ation om lantbrukarna ska klara omställ­ningen.

– Jag tror att CAP och de jord­bruksreformer vi introduce­rat kommer leda till att vi får ett mer klimatvänligt jordbruk och att lantbrukarna även kan få mer betalt för exempelvis kolbindning och andra ekosystemtjänster.

VILL HA MER RESURSER

Men han menar att ännu starkare verktyg och ekonomiska musk­ler krävs för att stötta lantbruket framöver. Både genom CAP och andra via de reformer som nu införs. Men efterfrågar även en större krisreserv, än den som finns i dag. Han säger att Sverige är ett av de länder som tidigare varit emot att höja budgeten till lantbruket, och han hoppas att nästa jordbruksbudget ska bli större.

– Efter 2027 under nästkom­ mande CAP-­period tycker jag att man borde arbeta utifrån fyra principer. Säkerhet, stabi­litet, hållbarhet och solidari­tet. Alla medborgare ska känna sig säkra och när det kommer till jordbruket borde första prioritet vara livsmedelssäkerheten, säger Wojciechowski.

KRITISK GENERATIONSVÄXLING

EU-kommissionen är den instans som föreslår nya lagar och som kontrollerar att medlemsländerna följer dem. I kommissionen sitter 27 kommissionärer, en från varje land. Foto: Madeleine

En annan viktig fråga inom EU är återväxten inom lantbruket. I dag är medelåldern för lantbrukare inom EU 57 år.

– Lantbrukets stabilitet hand­lar inte bara om inkomst, utan livskvaliteten för lantbru­karna och hur man ska få unga människor att vilja bli lantbru­kare.

För att lyckas med det tror Wojciechowski att det krävs samverkan med andra samhälls­sektorer för att se till att livet på landsbygden också blir attrak­tivt, med fungerande skola, sjuk­ vård och kommunikationer.

IMPORTEN FRÅN UKRAINA

Redan nu märks torkan av i södra Europa, precis som under fjolåret. Då drabbade det skörden av exem­pelvis majs, som minskade med 28 procent. En förlust som gjorde det svårt för djurbönderna i regi­onen att få tag i foder. Lyckligtvis gjorde den importerade majsen från Ukraina att bristen ändå inte blev fullt så stor som den kunde ha blivit.

– Vi förväntar oss liknande problem även i år och att stora delar av skörden kommer gå förlorad på grund av torkan.

ANVÄNDER MATEN SOM VAPEN

Men importen av grödor från Ukraina har även lett till en del komplikationer och meningsskiljaktigheter mellan medlems­länderna. Bland annat för Wojciechowskis eget hemland Polen och de andra grannländerna Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Ungern som fått ta emot stora mängder spannmål, majs och andra grödor från Ukraina, sedan hamnarna i Svarta havet blocke­rats av Ryssland.

– Konsekvensen blev att lant­brukarna i dessa länder inte kunde sälja sina egna produkter på grund av de överfulla lagren och efter­ som grödorna som kommer från Ukraina är billigare.

Under en period hotade län­derna med att stoppa impor­ten från Ukraina. Men kommissionen föreslog då att varorna skulle slussas vidare till andra EU­länder och vidare ut i världen och att kompensera lant­brukarna för deras förluster.

– Det här är en konsekvens av den ryska aggressionen. Ryssland använder mat och andra resurser som ett vapen och det är inte första gången i historien.

Han menar att situationen ska­pad av kriget och klimatföränd­ringarna, som leder till, att en del länder kan uppleva brist på råva­ror, samtidigt som andra kan ha överfulla lager är ännu ett tecken på att livsmedelssäkerheten behö­ver stärkas.

– Just nu har vi flera stora utma­ningar, skapade både av kriget och av klimatförändringarna. Och samtidigt kräver vi mer av lant­brukarna för miljön och klimatets skull. Och vi behöver betala lant­brukarna mer så att de klarar av att hänga med i omställningen.

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 26 maj 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera